Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapellpredikanten. En skärgårdshistoria - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 KAPELLPREDIKANTEN.
likgiltigt; »en fet, halfgammal för detta ångbåtsrestauratris
som jag sett en gång i kyrkan och som inte ser vidare
inbjudande ut.»
»Säg inte det du, Acke! Prästen ska’ vara
gästgifvare, heter det, och då kan det vara bra att ha en
kokfru i huset. Om du vill, ska’ vi gå och titta på henne
en vacker dag.»
»Nej tack, det har jag ingen lust till!»
»Seså, karl, nu ska’ du vara praktisk! Mor Maja
skall ju ge’ sig af in till stan, och hvem tusan ska’ då
skaffa mat åt dig, medan hon är borta? Kom därför med
mig, så gör vi en rundresa omkring ön, hälsa på i
bondgårdarna och i fiskarstugorna och studera människorna i
deras hvardagslag, hvar och en på sitt håll och för sina
ändamål. Du rannsakar njurarna på dina sockenbor och
jag tittar på fysionomierna; du gör dig underrättad om
deras andliga behof och jag om deras kroppsliga resurser,
och du ska’ få se att undertecknad kommer hem från
rundturen med lådan full af skisser och du med prästsäcken
full af erfarenheter, som kunna vara nyttiga att ha. Hvad
säger du om mitt förslag?»
Kapellpredikanten funderade ett ögonblick och visste
inte rätt hvad han skulle svara. Det fanns åtskilligt i
Vickes förslag som tilltalade honom; men också annat som
stötte honom tillbaka. Det var i synnerhet hans inbitna
folkskygghet, som sattes på ett hårdt prof, och som den
ytterst berodde på en esteticerande underskattning af
folkets rätta natur, hade den svårt att gifva med sig i
första taget. Men på samma gång insåg han att den
afvisande ställning, som han hittills intagit till sina
sockenbor, blef allt mer och mer ohållbar, och han hade
emellanåt allvarligt tänkt på att försöka närma sig dem och taga
reda på deras förhållanden och lifsåsikter; men hittills hade
han saknat mod att bryta isen och göra det första steget.
Han hade väntat att bönderna skulle göra detta på ett
eller annat sätt, hvilket bevisade hur illa han kände
skärgårdsfolkets lynne. Men när så kyrkvärden kom och lade
sig i en sak, som han, prästen, icke kunde anse komma
församlingen vid, så kände han åter sin gamla motvilja
vakna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
