Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett original. Studie ur Stockholmslifvet - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 ETT ORIGINAL.
ville jag inte göra gumman emot, utan så blef den lilla
våningen däruppe ledig och gumman ville ovillkorligen
att den skulle hyras ut på hösten efter dödsfallet. Jag
föreställde henne att det bara skulle plåga henne att få
främmande folk i huset, men hon tyckte tvärtom att det
skulle förströ henne en smula, och så kunde det ju heller
inte skada att få litet inkomst utaf kåken, nu sedan
gubbens pension inte mera fanns att tillgå.
»Nå, det blef naturligtvis som gumman ville, och vi
satte in annons i Dagbladet, och nu blef det ett spring i
den gamla porten och ett traskande i trappan, så att någon
husfred var inte att tänka på de första åtta dagarna!
Först kom det åtskilligt bättre folk som tyckte att
lägenheten var för tarflig, och se’n kom det en hel mängd
patrask, som vi åter igen tyckte voro för obehagliga att få
i huset och så höllo vi på att uppge hela planen, då en
gammal bekant till min mor en dag kom styrande till oss
ända från norr och ville se på rummen för en af sina
ungdomsvänner, en ämbetsmansänka från Småland som
ämnade flytta upp till Stockholm med två döttrar, hvilka
skulle taga lektioner här i olika ämnen.
»Jag var inte hemma på förmiddagen, men när jag
kom hem på min vanliga middagstimme, talade gumman
mor om för mig, att hon hyrt ut rummen för fyra hundra
kronor om året, att hyresgästerna utgjordes af tre ensamma
fruntimmer, att gamla Sara skulle städa åt dem också,
samt att de skulle inträffa i Stockholm redan i början af
september. Gumman mor var glad åt att hon fått
hyresgäster; jag tyckte visserligen inte mycket om att det var
bara fruntimmer, men jag tröstade mig med att man ju
inte hade något vidare med dem att göra och att det
kanske i alla fall var bättre än att få en karl som hade
gästfrämmande eller var ute sent om nätterna, och sedan
gick och klampade öfver hufvudet på en, just när man
skulle till att somna eller kanske redan låg i sin skönaste
sömn.»
»Sådant får man finna sig i, när man är husägare, »
inföll kamraten; »och man slipper det inte fast man bara
är hyresgäst, så vida man inte bor i öfversta våningen.
Nå, och så kommo dina hyresgäster?»
»Ja, de kommo ij början af september! Det vill säga,
först kom den gamla frun som var bekant med min mor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
