Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara rädd för stöten; om du sätter kolfven hårdt emot skuldran,
känner du den knappt, ty pipan är ganska tung, och krutladdningen
är helt obetydlig. Du behöfver vanligen icke skjuta på längre häll
än detta, men någon gång vill du kanske försöka på fyra- eller
femhundra meter för att få en middagsstek; i sådant fall kan du
göra .krutladdningen en half gång till så stor. Nå, är du färdig
nu? Du behöfver icke gripa så hårdt med den vänstra handen;
bössan skall endast hvila mellan tummen och fingrarna. Nu är det
bättre. Tag nu säkert sikte, och så snart du fått det, så tryck af.
Bra gjordt! Det var ett duktigt skott för att vara första gången.
Du träffade marken ett par tum till höger om stenen. Om det
hade varit en indian, hade han fått kulan i skuldran. Du kommer
snart att kunna konsten, och då vi komma till Fort Bridger, tänker
jag, att du kan träffa en hjort lika säkert som nio jägare bland tio.»
»Du får inte vänja dig att dröja för länge, innan du fyrar af,
Tom», sade Pete Hoskings. »Bättre att skjuta litet för hastigt att
börja med än att vara för långsam. Då du har bestämt dig för
att skjuta, så tag korn på målet och skjut genast. Det kan ibland
vara bra att kunna träffa ett rödskinns hufvud, då det tittar fram
bakom ett träd, men för att kunna det måste man skjuta
ögonblickligt, eljest är det borta igen. En af de bästa skyttar jag
någonsin känt brukade aldrig höja bössan till skuldran. Han lade
endast pipan i sin vänstra hand och sköt, så snart han rörde vid
trycket. Man märkte icke alls, att han tog sikte, men hans kula
träffade säkert målet, äfven om det icke var större än en apelsin.
Han kunde icke säga själf, huru han bar sig åt. ’Jag såg föremålet,
och jag sköt’, brukade han säga, ’bössan tyckes sikta rätt af sig
själf; jag vet icke, hur det går till’. Somliga män kunna hålla på
med skjutning i hela sitt lif och bli ändå aldrig annat än
medelmåttor, medan däremot andra skjuta bra från första stunden, som
man sätter en bössa i handen på dem. Det är två saker, som
fördärfva de flesta människors skjutskicklighet: den ena är brist på
kallblodighet, den andra är vanan att sikta alltför länge. — Men
nu är det tid för oss att stiga till häst och återvända. Jag måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
