Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bergstrakter utan att få se skymten af ett rödskinn, om dessa ville
hålla sig undan. Men nu tror jag det är bäst, att vi krypa ned i
våra filtar.»
De två indianerna hade redan lagt sig ned bredvid elden.
Det dröjdp en god stund, innan Tom kunde falla i sömn. Tanken
på det vilda och okända land, som han nu skulle beträda, med
dess rikedom på villebråd, dess dolda guldskatter, dess
indianer och dess faror uppjagade hans inbillning, så att det dröjde
ett par timmar, innan han föll i sömn, ehuru han var mycket
uttröttad af den långa ridten. Han vaknade däraf, att han skakades
något hårdhändt af Jerry.
»Du sofver ju så godt som en björn i ett ihåligt träd», sade
guldgräfvaren. »Du brukar annars vara pigg om morgnarna.» En
doppning i flodens kalla vatten gjorde Tom fullständigt vaken,
och då han återkom till sina kamrater, var frukosten färdig.
Marken höjde sig hastigt, då de redo vidare. De följde nu en väg,
som brukade användas af indianerna, då dessa redo ned till
handelsplatsen för att utbyta sina bäfverskinn mot ammunition, filtar och
tobak. Landet var ytterst kalt; endast här och där funnos fläckar,
bevuxna med malört. Allt eftersom de färdades framåt, blef trakten
mera bergig, och då de kommo upp på höjderna, kunde de se
aflägsna bergskedjor och höga spetsar.
»Det här är förmodligen det ’döda’ landet?»
»Ja, men detta är ännu icke så tröstlöst, som det du får se,
innan vi uppnått vår bestämmelseort. Här växer åtminstone malört
nästan öfverallt, men det finnes tusentals kvadratmil, på hvilka icke
ens malört kan lefva.»
Kullarna började nu bryta sig i fantastiska former, medan
enstaka klippor och spetsar reste sig öfver synranden.
»Det där vara Freemonts Buttes», sade plötsligt indianen och
pekade på en flattoppad kulle, som tornade upp sig framför dem.
»Jag tyckte ni sade, att vi skulle få en ridt på femtio mil i
dag, och vi kunna icke gärna hafva farit mer än hälften af den
vägen ännu.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
