- Project Runeberg -  Bland klippbergens indianer /
122

(1897) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Höfdingen nickade allvarligt. Äfven han hade varit
öfver-raskad af lugnet i deras tillflyktsort, då stormen tjöt med sådant
raseri utanför, men Harrys exempel med vattenfallet upplyste honom
mera än hans första förklaring.

»Men vatten är icke detsamma som vind, Harry,» sade Ben.

»Jo, i många afseenden äro de lika. Du kan icke se vinden,
men du kan känna den på samma sätt. Om du står bakom ett
träd eller ett hörn, rusar den förbi dig, och du befinner dig i ett
slags bakvatten, alldeles som när en flod flyter förbi dig. Vinden
verkar på samma sätt som vattnet.»

»Ja, om du säger det, så är det väl så. I alla fall är det
bra för oss, så länge det räcker. Jag hade beräknat, att de där
grenarna före morgonen skulle braka ned öfver oss af snöns tyngd,
men nu ser jag, att vi kunna hoppas på en lugn natt.»

»Det vill jag icke ansvara för, Bé > ännu tidigt på

dagen, och ingen kan veta, huru vinden kan komma att blåsa,
innan morgondagen randas. Men i alla fall kunna vi nu, medan
vi hafva tid, stapla upp några af risknipporna, som vi förde ned,
för att stärka den skärm, som bildas af buskarna. Om vi sedan
hänga ett par filtar på inre sidan, skall det gifva oss ett godt skydd,
äfven om vinden vänder sig, och hjälpa till att hålla oss varma.
Ty om vi också icke hafva blåst eller snö här inne, hafva vi dock
ganska kallt.»

»Du har rätt», sade Jerry, »det är en riktig iskällare; och om
det också icke är för kallt att sitta här vid elden, kan det dock
icke skada, att vi skaffa oss litet varmare.»

Bisknipporna framfördes således, och med dessa gjordes
skärmen, som bildades af buskarna, tätare och restes till en höid af
fem fot; och sedan denna på insidan betäckts med filtar, ansågo
de sig med lätthet kunna uthärda en snöstorm, äfven om den räckte
en månad.

De kokade nu sitt sista stycke kött, sedan de först bakat
litet bröd i askan och lagat till te af vattnet, som fanns i
lädersäckarna. Då de ätit, svepte de in sig i filtarna och tände piporna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgaklipp/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free