Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Icke behöfva träd», sade höfdingen. »Taga hästskinn, göra
kanoter.»
»Ni har rätt, höfding», utropade Harry, »det tänkte jag aldrig
på. Det är just rätta sättet. Kanoter kunna gå utför vattenfall,
där de starkaste flottar skulle krossas i spillror, och om vi komma
till ett svårt fall, kunna vi tura om att bära dem omkring.»
Äfven de andra mottogo förslaget med glädje; det tviflande
uttrycket i deras ansikten lämnaåe rum för ett hoppfullt, och de
afhandlade planen ifrigt. De beslöto att icke förlora ett ögonblick
utan genast draga sig tillbaka till mynningen af den lägre cañón;
ty alla hyste en hemlig aning, att uterna följande natt skulle företaga
anfallet och att det skulle lyckas, om de gjorde det på allvar. De
kunde säkert finna någon punkt, där den lägre cañón kunde
försvaras, och i alla händelser skulle de vinna en dag, ty indianerna
skulle säkert icke före dagens inbrott våga sig fram längre än till
deras nuvarande lägerplats, och de Skulle antagligen hålla en lång
öfverläggning, innan de vågade sig in i den lägre cañón.
Tom hade icke sagt något. Han insåg, att Harrys förslag var
det enda rätta, men han hade svårt att hålla tillbaka tårarna, då
han tänkte på att hans häst skulle dödas. Den hade burit honom
troget i nära ett år; han hade vårdat och smekt den; den brukade
komma på hans rop och stryka sin nos mot hans kind. Hade
han varit ensam, skulle han hellre hafva utsatt sig för hvilka faror
som helst än skilt sig från sin häst.
»Tycker du icke om min plan, Tom?» frågade Harry, då de
redo tillsammans genom cañón. »När allt kommer omkring, blir
färden kanske icke så farlig.»
»Jag tänkte icke alls på faran, farbror», sade Tom nästan
harmset,» men jag tycker icke om — jag hatar den tanken, att
min häst måste dödas. Det ju att döda en kär vän för att
rädda sig själf.»
»Det är sorgligt, min gosse», sade Harry vänligt; »jag kan
väl förstå dina känslor, och jag vill själf icke gärna tänka på det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
