Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tills han visar sig litet mera. Det är minst trehundra steg dit
bort, och en mans hufvud är en väl liten skottafla på det hållet.
Ställ dig litet högre upp och lägg din bössa på muren. Skjut icke,
om han endast visar hufvudet. De veta, att vi kunna skjuta, och
vi behöfva således icke gifva dem någon läxa. Det är bäst, att han
får en riktig öfverblick af vår ställning.
»Då han återvänder till sin stam och berättar, att man måste
tillryggalägga en sträcka af trehundra alnar utan något skydd, att
en stark mur går tvärs öfver hålvägen, och att två bössmynningar
ständigt hota bakom denna, så tror jag nog, att de skola akta sig
för att komma hit, så länge det är dager. Dessutom anse de
förmodligen, att det icke är någon brådska, ty de hafva nog icke tagit
med i räkningen, att vi kunde färdas på floden. Det är mycket
sannolikt, att de tänka hungra ut oss och att vi icke vidare få höra
af dem på en vecka. Där ser jag hufvudet igen!
»Nu vet han allt, hvad han behöfver. I dag få vi icke se
honom mera. Jag går nu ned till de andra och ger dem en
handräckning vid arbetet.»
Tom gjorde inga frågor om hästarna. Han hade tänkt på
dem många gånger, då han stod på vakt, och det hade fallit honom
in, att de skott han hört föregående aflon, medan de byggde muren,
möjligen kunde hafva varit hästarnas dödsskott. Då Sam berättade
historien om björnen, kom han icke att tänka på, att den kunde
vara uppdiktad, men då han började fundera på saken, ansåg han
det sannolikt, att det var så. Sam var visserligen en klen skytt,
men ehuru Ben icke kunde mäta sig med Harry och de båda
indianerna, sköt han dock lika bra som Jerry och skulle knappt hafva
behöft skjuta tre eller fyra skott på en björn utan att fälla honom.
Hvar gång tanken på hästarna föresväfvade honom, sköt han den
beslutsamt ifrån sig och tänkte i stället på de faror de sannolikt
skulle få utstå på sin färd genom canons och de äfventyr de skulle
få upplefva. Han insåg nu, huru klokt det varit, att de tagit det
försiktighetsmåttet att skicka sina guldprof i förväg till fästet. Ty om
de haft dem med sig i kanoterna, skulle resans frukter oåterkalle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
