- Project Runeberg -  Bland klippbergens indianer /
240

(1897) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hejda den icke så hastigt, höfding!» skrek Harry. »Låt linan
först löpa ut litet och strama upp den så småningom.»

»Rep hålla», sade höfdingen. »Ett hejda buffel i galopp, två
hejda båt.»

»Ja, men ni rycker stäfven ur kanoten, om ni hejdar den för
plötsligt.»

Höfdingen nickade. Det hade han icke tänkt på. Trots
rod-darnes förenade ansträngningar svängde kanoten tvärs för
strömmen, just som den kom midt för Harry och höfdingen. I nästa
ögonblick hejdades dess fart af linan.

»Sakta, höfding, sakta!» skrek Harry, då vattnet sköt högt
öfver kanotens stäf. »Vänta, tills den kommer ett stycke längre
ned, eljest vältra vi omkull den!»

Då fören på detta sätt hejdades, svängde aktern utåt, och
stäfven vändes inåt land. Linan halades in med allt större kraft, tills
den slutligen var så styf som en järnstång. I nästa ögonblick grepo
Tom och Jagande hunden två åror, som räcktes ut mot dem, och
båten fördes helt sakta in till stranden.

»Bevare mig!» utropade Ben, då han steg i land. »Det var
lika ansträngande som att arbeta vid vindspelet en hel dag. Jag
trodde, min själ, att hela båten skulle gå i stycken. Då båten först
fick känning af linan, strömmade vattnet in rätt öfver relingen, och
då tänkte jag bestämdt, att vår sista stund var kommen.»

»Det var blott ett ögonblick», sade Harry; »men alldeles
utanför er fanns en klippa, och om vi icke hade hejdat båten en smula,
hade den törnat emot denna, och då hade edra lif icke varit värda
en styfver.»

Hela dagen fortsatte de till fots, och i skymningen hade de
endast tillryggalagt fyra mil. För natten lägrade de sig bland
klipporna vid stranden. De fyra följande dagarna fortgick det på
samma sätt. Men på aftonen af den fjärde dagen förändrades traktens
utseende. Berget var mindre brant, strömmen hade banat sig en
mera jämn väg, och de beslöto att åter använda båtarna. De
be-höfde icke ro; det var endast då en krusning på vattenytan an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgaklipp/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free