Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bekymrar det dem icke det ringaste, då canons onde ande i alla
fall säkert skulle uppsluka oss.»
»De hafva misstagit sig i sin första förmodan», sade Tom,
»och jag hoppas, att de äfven skola göra det i den andra.»
»Det hoppas jag också», sade Harry. »Men nu kunna vi lugnt
lägga oss att sofva. Så snart dagen börjar gry, måste vi
undersöka terrängen, så långt vi kunna gå, ty att döma af dånet, måste
det antingen vara ett vattenfall eller en ytterst våldsam
ström-hvirfvel.»
Då det dagades, sågo de hvite Jagande hunden sitta med bössan
öfver knäna på en klippa ofvanför dem.
»Hvar är höfdingen?» frågade Harry.
»Hoppande hästen gå uppför klipporna för att se, om
nava-herna vara borta.»
»Säg åt honom, då han återvänder, att vi gått nedåt för att
undersöka forsen. Du, Tom, kan gärna stanna här. Det finns
rikligt med drifved bland klipporna, och vi måste frukostera, innan
vi bryta upp. Vi få nog icke godt om tid för sådant, sedan vi en
gång kommit i väg.»
Tom var ingalunda ledsen öfver att blifva befriad från en
besvärlig klättring. Han samlade litet ved och bröt sönder den i
lämpliga stycken, men på Jagande hundens inrådan väntade han på
höfdingens återkomst, innan han tände den. Efter några minuter
kom höfdingen.
»Navaher allesammans borta», sade han kort.
»Då kan jag tända elden, höfding?»
Hoppande hästen nickade, och Tom framtog den tätt slutna
tennask, i hvilken han hade sina tändstickor. Elden flammade just
upp, då de andra återvände.
»Det är bättre där borta, än vi hade hoppats», sade Harry; »dånet
förorsakades af ekot från de jämna klippytorna. Det var tur, att
vi förtöjde här, ty dessa klippor sluta femtio alnar längre ned, och
så långt vi sedan kunde se, stupade bergväggen lodrätt ned i
strömmen på båda sidor. Vi lyckades klättra upp på en smal afsats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
