- Project Runeberg -  Bland klippbergens indianer /
278

(1897) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jämte ett vattenhjul, som skulle drifva den; floden var uppdämd
några hundra alnar längre upp och en ränna gjord, som skulle
föra vattnet ned till hjulet.

Vagnarna uppställdes i fyrkant; inom denna drefvos hästarna
in hvarje natt, och fyra man höllo alltid vakt där. Under de sista
dagarna hade guldgräfvarna varit sysselsatta med att spränga
malmen, och så snart stampkvarnen och maskinerna voro på sin plats,
voro de färdiga att börja. Alla karlarna hade sina bestämda
åligganden, några att bära malm ned till stampkvarnen, andra att krossa
den till passande stycken; två man matade stampkvarnen, och två
andra, öfvervakade af Harry, uppsamlade själfva guldet. Två man
bakade och kokade mat, och dessa stodo under Pete Hoskings
särskilda uppsikt. Jerry deltog i sprängningsarbetet, och Tom var sin
farbrors biträde.

Stampkvarnen arbetade natt och dag och kunde på tjugufyra
timmar krossa två tons. Till sin stora glädje fick hvarje arbetare
ledigt en dag i veckan, då han på egen hand kunde efter behag
söka efter nya guldstreck eller vaska sand. Det gamla vasktråget
påträffades, där det kvarlämnats, och då fem man voro lediga hvarje
dag, indelade de sig i arbetslag, som turvis arbetade vid
vasktråget och på detta sätt skaffade sig en betydlig tillökning i den
frikostigt tilltagna dagspenningen. De båda indianerna jagade och
återvände sällan utan att medföra villebråd af något slag. Som
Harry och Tom skötte guldets uppsamling, voro dessa de enda,
som visste, huru mycket malmen gaf. Men både de och deras
kamrater voro mera än nöjda med resultatet, ty ehuru ådern
af-smalnade, då man kom längre ned, bibehöll den under de första
sex veckorna samma rikedom, som det första profvet utvisat.

En dag inberättade indianerna, att de sett spår, som utvisade,
att uterna besökt dalen. Antalet af de män, som hade till
skyldighet att hvarje dag föra ned hästarna, fördubblades genast, och
en af indianerna fick alltid stanna hos dem. En vecka senare
återvände hästarna en kvarts timme efter det de blifvit bortförda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgaklipp/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free