- Project Runeberg -  Bland rödskinn och cowboys. Berättelse från den amerikanska västern /
224

(1893) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Elin Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gen förr än om en timme, så det kommer att bli mörkt innan
jag väl är nere i dalen, och månen skall ej stå tillräckligt högt att
kasta sina strålar dit ned förr än jag är här tillbaka igen.»

»Han är en underbar man, doktorn», sade Sim, när den förre
med ljudlösa steg klättrat utför hålvägens öfre ände. »Om man blott och
bart ser honom, bildar man sig inga höga tankar om honom; men det
kan jag säga, att han besitter så mycket mod och så stor
beslutsamhet, som vore han tio gånger så stor som han är. När man
lär känna honom, vill man likna honom vid en missionär eller en
vetenskapsman, som är ute och letar fåglar, ormar och dylikt. Han
är lik en kvinna med sin låga röst och sitt vänliga sätt, och ändock
tror jag icke det finns många på denna sidan Missouri, som dödat
flere skurkar än han.»

»Hvad säger ni?» sade Hugh med öfverraskning.

»Ja, sir, han är så god som ett helt dussin. Han är icke den,
som grälar; han dricker icke och spelar icke och talar höfligt och
vänligt med hvar man; men det är, som funnes det inombords
något, som ovillkorligen uppreser sig mot all uselhet. * När en
riktigt dålig karl kommer till det läger, där han vistas, och börjar
spela tyrann och skjuta utan försyn, då skall man se, att doktorn
blir illa till mods; han förhåller sig dock stilla, ända till dess
skurken gör något alldeles af vita såsom att skjuta en annan blott och
bart af okynne eller något dylikt, men då säger han, att detta måste
ha ett slut, och så går han och ställer sig ansikte mot ansikte med
skurken, utmanar honom och skjuter ihjäl honom.»

»Menar ni, att han ej skjuter, förrän den andre är stridsfärdig,
Sim?»

»Ja, det menar jag.»

»Hur kan det då komma sig, att han själf ej blifvit dödad?»

»Det är just, hvad vi sagt hundra gånger, Lightning. Han
har blifvit träffad på många ställen, men aldrig dödligt. En sak
är det, att hans blickar äro tillräckliga att injaga skräck. Han ser
icke riktigt jordisk ut med det där hvita håret — det har haft
samma färg så länge jag känt honom — som bildar en ram kring
ansiktet. När han går åstad för att skjuta, är han vanligtvis
bar-hufvad, och det förefaller, som reste sig håret på ände; det är icke
alls då som annars. Jag hörde en man, som varit läkare innan
han tog sig till att gräfva guld, säga, att doktorns hår såg elektriskt
ut. Därtill blir han hvit som ett lärft, och ögonen ljunga. Vet ni, sir,
det är något förskräckande i hans åsyn blott och bart; och när han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgarodskin/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free