Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bli rikligen fylld, och i det förflutna hafva vi fullt upp med ämnen
för samtal.»
En vecka senare reste de. Hugh följde dem till Liverpool och
tog där afsked af dem. Sedan reste han en tid på kontinenten, ty
Byrneside var honom motbjudande efter det sorgespel, som nyligen
blifvit utspeladt där.
Vid sin återkomst till England for han till Norfolk och
vistades en liten tid hos Luscombe. Denna vistelse var så behaglig, att
den upprepades allt emellanåt, när han var i England.
Tre år senare reste han åter öfver Atlanten. Han färdades nu
med mycket större lätthet genom Staterna, ty järnvägen var nu i
det närmaste färdig. Sedan han tillbragt en månad i Kalifornien
hos doktorn och Sim Howlett, hvilka han fann friska och lyckliga,
besökte han don Ramon i El Paso. I dennes hem hade stora
förändringar försiggått: både don Carlos och hans systrar voro gifta.
De unga bådo honom enträget blifva deras gäst någon tid.
Hans första besök vid återkomsten till England gällde Norfolk.
Detta besök blef afgörande för honom; strax därpå for han tillbaka
till Byrneside och gaf befallning om en hel del förändringar och
reparationer, som skulle vidtagas med största skvndsamhet för att
vara färdiga vid den unga fruns hemkomst. Luscombe hade en
tid märkt, att det skämt han för många år sedan tillåtit sig, började
blifva allvar, och att hans syster Phillis utgjorde en ej ringa
dragningskraft för Hugh till Norfolk. Och innan han reste till Staterna,
hade han öppnat sitt hjärta för sin vän.
»Du har naturligtvis sett, Luscombe, hur det är fatt. När jag
kommer tillbaka, är jag tjugutre år, vid hvilken ålder det är rätt
lagom att gifta sig. Jag skall då fråga Phillis, om hon vill bli
min hustru.»
»Ja, det är så godt att vänta till dess, Hugh. Det förefaller
mig, som forstoden I båda hvarandra mycket väl. Men långa
för-lofningar äro icke något trefligt, och därför tycker jag, det kan vara
just så godt att icke fästa sig, förrän man kan utsätta dagen för
brölloppet; nu har du ju föresatt dig att göra denna resa öfver
hafvet, och då spar det er båda besväret att skrifva, om du
uppskjuter frieriet till din hemkomst. Det är odrägligt att hålla på
och skrifva bref, när man är på resor. För öfrigt har du hört, att
far min har sina betänkligheter mot tidiga giftermål, och han skall
nog finna dig mer än tillräckligt ung äfven då, så jag skulle råda
dig att för närvarande låta det anstå med saken.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
