- Project Runeberg -  Om handtverksämbetena under medeltiden. En inledning till skråväsendets historia i Sverige /
21

(1906) [MARC] Author: Gunnar Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

form har den delvis återupptagits af Karl Bucher,1 i det denne sökt
häfda, att om ock ej handtverksämbetenas organisation kan härledas ur
sammanslutningar inom stormännens gårdsfolk, så måste man dock anse,
att själfva sättet för yrkenas utöfvande som ett osjälfständigt lönarbete
ursprungligen hämtats från säteriernas ofria handtverkare. Äfven i den,
som det kunde synas, oskyldiga form, som åsikten om ett organiskt
samband i handtverkets utöfvande under ett tidigare skede af ofria
och under ett senare af fria här fått, har den dock kraftigt bekämpats,
och äfven här har Below gått i spetsen. -

En typisk bild af den industriella verksamhet, som utöfvades på
de medeltida säterierna, har man trott sig finna i Karl den stores
Capitulare de villis.3 Men dels torde dess bestämmelser redan vid
utfärdandet ej motsvarat och ej afsett att ordna förhållandena annat
än i vissa delar af riket, dels har man ej rätt att af sättet, hvarpå de
fiskaliska förhållandena på de kungliga jordområdena ordnas, sluta
något närmare om organisationen på de vanliga säterierna.4 Mänga
yrken, som där synas ha varit själfständigt företrädda, finnas sedan ej
omnämnda, andra ytterst sällan.5 Öfver hufvud taget synes man ha

(1889); Der Ursprung der deutschen Stadtverfassung (1892); Die Bedeutung der
Gilden fur die Entstehung der deutschen Stadtverfassung i Jahrh. f. Nat.ök. n.
St. LYIII (1892) 56 ff.; Die Entstehung des Handicerks in DeuUchland: I. Die
Gewerbe in den Grundherrschaflen (nedan cit.: Below Gewerbe Ui Zeitschr. f
Soc.-u Wirtsch.-gesch. V (1896) 124 ff.; Territorium und Stadt (1900), sar>kil.U
uppsatserna: Kritik der liofrechtlichen Theorie och Die historische Stellung des
Lohn-werks (ss. 299-342) — bägge förut offentliggjorda i tidskrifter; mot Bucher
polemiserar B. äfven i Uber Theorien der wirthschaftlichen Entwicklung dei- 1 olker etc. i
Hist. Zeitschr. LXXXVI (1900) 1 ff.

i Bucher har framlagt sin uppfattning i uppsatsen Gewerbi i Handworterbuch
der StaatswissenschaftenIV* (Jen* 1900) 360 ff. samt i det storre ■*•**""*";

aehunq der VolkswirtsehafP(Tub. 1901). Desa arbeten utgöra den tufvadsakliga

grundvalen för A. Kapkaei, Industrien, som ingår i ...

11 lS*[El8ny7symh1gLffingående uppgörelse med anhängarna af haml

. * "t. tt Rftttcens 1 mter und Ziinfte. Zur Entstehung ds*

....

framiagt^nya LatdgiUe 7 Karl

sen(Berl. 1895).] 6 129. Ihama-Si K. 1 or

4 Below Gewerbe 128 n. o, lw, xxa-

Deutsches Wirtschaftsleben im Mittelalter b 1 (
41Z-k™ ÄZ 7 l gällande, a,t det ej ens i Capdulare

ämbeten eller föreningar af handtverkare.]

5 Inama-Stebnegg II 291.

718. [För öfrigt gör
villis talas om några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free