Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiirzburg.
kommunalstyrelsen, som skötes af stadsherrens befullmäktigade. Man
ser emellertid här ett tydligt exempel på huru ett yrkeslag med fast
■organisation håller på att bilda sig och hur det får öfvertaga vissa
allmänna skyldigheter i stadens och den allmänna hushållningens
intresse. 1
Tidigt funnos äfven andra yrkeslag i Worms representerade. Så
■öfvertogo väfvarna därstädes 1114 skyldigheten att uppbära tullen på
vissa varor.2 Och 1190 fingo väfvarna af Henrik Yl rätt att välja två
pedeller att öfvervaka arbetet.3
På riksdagen i Ravenna 1232 klagade hiskopen i Worms öfver
handtverkarnas brödraskap, särskildt öfver att de hade enskilda
öfver-läggningar, själfva skipade rätt mellan sig och nästan ej alls brydde
sig om biskopens rättigheter.4 Alla handtverksämbeten i Worms utom
växlarnas och skinnarnas upplöstes ock af kejsaren 1232. Trots det
att biskopen följande år förnyade förbudet mot dem, torde intet resultat
däraf åstadkommits.5
«
Biskop Embricho i Wiirzburg låter 1128 uppteckna den rätt, som
sedan gammalt gällt för stadens skomakare.6 Det bref som i detta
syfte utfärdats redogör för och fastställer de naturaprestationer, som
skomakarna ha att utgöra till biskopen och till stadens tvenne sculteti.
Den som upptogs i deras lag (consortium)1 hade att betala 30 solidi.
Af denna inträdesafgift skulle de lämna ifrån sig 73, i det 4 sol. skulle
gå till biskopens camerarius och 6 sol. till de tvenne sculteti. De
öfriga 20 sol. fingo de behålla, dock pålades dem därför en årlig afgift
1 Hegel Städiewesen 118 anser, att man här har exempel på »eine
herrschaft-liche Zunfty>, ett begrepp som han själf förklarar vara ungefär liktydigt med
Eber-stalts magisterium.
2 [Urkund tr. hos Keutgen 17.] Boos I2 365, 379.
3 [Urkund tr. hos Keutgen 108.] G. Schmoller Die Strassburger
Tuclier-und Weberzunft (Strassb. 1879; i det följ. cit.: Schmoller) 364.
4 Maurer II 333.
5 Boos III2 98. [På dessa åtgärder syftar förmodligen ett yttrande om biskop
Henrik II i Worms (1218—1236), som förekommer i några annaler från 1400-talet:
»Societatem quæ vulgariter vocatur »die Bruderschaft» in Wormatiensi eivitate destruxit
ad commodum et libertatem omnium ementium et vendentium» (Anon. monachus
Kirsgartensis). Doren 53 f.]
6 [Urk. tr. hos Keutgen 351 f.] Eberstadt 164 ff.; Eberstadt Zunftwesen 11;
Hegel Städtewesen 118.
7 Hegel Städiewesen 118.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
