- Project Runeberg -  Om handtverksämbetena under medeltiden. En inledning till skråväsendets historia i Sverige /
44

(1906) [MARC] Author: Gunnar Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hoppning om ett evigt lif», bildat ett brödraskap, antagligen med rent
kyrkliga uppgifter. De kände nu behof att få stadsmyndigheternas
bekräftelse å den framskjutna ställning för yrkets utöfvare, som deras
brödraskap kommit att intaga. Det fastslås i denna till vår tid
bevarade urkund som rättsligen gällande, att alla bolstervarsväfvare inom
staden skola vara skyldiga att ansluta sig till deras brödraskap. Den
mark vid Rhenfloden, som på deras och ett annat väfvarlags (textores
peplorum) bekostnad blifvit torrlagd och där de nu uppfört sina
salubodar1, skall utgöra bägge handtverkslagens gemensamma egendom.

Detta väfvarlag har man, i motsats mot t. ex. väfvarnas
brödraskap i Mainz, rätt att kalla för ett handtverksämbete. Det mottager
stadsstyrelsens bekräftelse på sin ställning som målsman för ett visst
handtverk, och för detta handtverk införes skråtvång; alla som
ut-öfva yrket måste äfven tillhöra ämbetet.2

Att äfven textores peplorum3 och möjligen också andra
handt-verkare redan 1149 bildat fullt organiserade brödraskap, synes
sannolikt, om än alla uppgifter därom saknas.4

Brödraskapen omnämnas 1159 som talrikt förekommande. Ett
beslut fattas då, att inom samtliga brödraskapen och domartjänsterna ingen
förändring under 10 år skall vidtagas beträffande mästare och
tjänstemän. Med brödraskapen afses efter all sannolikhet handtverkslagen.
Syftemålet med beslutet var antagligen att åstadkomma en bättre och
jämnare förvaltning och rättskipning.5 Handtverksämbetena synas redan
intaga en viktig plats inom samhället.

Svarfvarna i Köln, hvilka tidigt sammanslutit sig till ett
brödraskap, fingo sina rättigheter fastställda i ett för dem omkr. 1180 (1178
—1182) utfärdadt skrå, som finnes bevaradt i en senare
bekräftelse-urkund af 1285.6 Deras brödraskap är stiftadt till evangelisten
Johannes’ ära, däri kunna äfven lärpojkar (leirkint) och icke-yrkesmän

1 [Keutgen AZ 179 f. tyder uttrycket -docum fori quo pepla venduntur» såsom
åsyftande en sank plats på det redan befintliga torget.]

2 Hegel Städtewesen 121 anser, att det här ej är fråga om skråtvång i egentlig
mening, utan att tvånget endast gäller deltagande i ämbetets kyrkliga verksamhet.
Denna begränsning är dock rent godtycklig.

3 Ordets öfversättning är ej klar; jfr Maurer II 334.

4 [Croon 8 antar, att textores peplorum utgjorde den ursprungliga gemensamma
organisationen, hvarur bolstervarsväfvarna utbrutits.]

5 Hegel II 327 m. n. 1.

6 [Tr. hos Keutgen 353 f.] Hegel Städtewesen 121 f.; [Croon 11 tf.]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free