Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förutvarande medlem, behöfver han dock i stället för 15 sol. till
ämbetet endast gifva tre. Samma nedsättning gäller för dem som utan
att vilja utöfva yrket önska inträda i brödraskapet.1 Denna
bestämmelse är en af de många, som visa att i de äldsta ämbetena ofta funnos
äfven icke-yrkesmän. Till sist stadgas i skrået, att ämbetet skall
använda sin del af böter och inträdespengar till vaxljus i Maria-kyrkan.1 2
En af de närmast följande biskoparna, Henrik, har utfärdat tre
ännu bevarade skrån, hvilka i det hela noga öfverensstämma med
hvarandra, men tillika i åtskilliga punkter visa en utveckling mot ökadt
oberoende och större själfstyrelse. Det är skrån för
trädgårdsmästare, frukt- och grönsakshandlare (1264—69), för väfvare
(1268) och slutligen för murare, gjutare, timmermän,
tunnbindare, vagnmakare, trågmakare och svarfvare (1271).3 Det
sistnämnda skrået utgör en bekräftelse af det skrå som biskop Lutold
1248 gifvit åt samma handtverkare4 5, om man undantager
tråg-makarna och svarfvarna, hvilka nu uppträda som tillhörande samma
ämbete. Fortfarande göres här en skillnad gällande beträffande
in-trädesafgiftens belopp, i det murare och timmermän alltjämt endast
erlägga en tredjedel (5 sol.) af hvad som åligger de öfriga. De flesta
af det gamla skråets bestämmelser upptagas för öfrigt i detta.
Redan den omständigheten att biskop Henriks skråbref äro
af-fattade på tyska ger åt dem en mera demokratisk färg. I dem alla
betonas för öfrigt de ömsesidiga försäkringar som biskopen och
handt-verkarna afgifvit till hvarandra.3 Trädgårdsmästärna och väfvarna få
rätt att själfva efter flertalets val åt sig utse en förman (magister), åt
hvilken biskopen skall uppdraga jurisdiktionen i handtverkssaker6,
medan däremot murarna och de med dem förbundna handtverkarna
1 [Art. 4.] En dylik nedsättning för icke-yrkesmän förekommer sedermera äfven
i trädgårdsmästarnas (1264—69) och väfvarnas (1268) skrån.
2 Någon uttrycklig bestämmelse om skråtvång finns ej i detta skrå. Stieda
86 har däraf slutit, att ett sådant tvång ej gällt för skräddarna, liksom ej heller för
bagarna (jfr nedan 94).
3 [Tr. hos Keutgen 369 ff.]
4 [Jfr ofvan 64 f.]
5 Straffet för den som bryter mot skråets bestämmelser ökas här med kyrkans
bann (art. 13 i trädgårdsmästar- o. väfvarskråna).
6 [Art. 2.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
