Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tanken ännu är föga utvecklad. Det är ej yrkeslaget som sådant, som
det åligger att betala denna årliga ränta. I dess ställe bar man
uttagit bland fiskhandlarna 6 namngifna män, bvilka åtaga sig att
sam-fäldt svara för räntans utgörande. Faller någon af dessa ifrån utan
att en son till honom inträder i hans ställe, skall dock yrkeslaget i
dess helhet utse en ersättningsman. Ett organiseradt yrkeslag äger här
tydligen bestånd, ehuru det ännu ej kan uppträda som någon erkänd
juridisk personlighet. Någon antydan om en mera genomförd
organisation inom yrkeslaget förekommer ej. Möjligen är det antagandet riktigt,
att fiskhandlarne bildat ett kyrkligt brödraskap. Därför talar, att en
ärkediakon synes ha bistått fiskhandlarna med råd och dåd.1
Om klädeshandlarna vet man likaledes, att de 1183 bildat en
korporation.1 2
Spår af organisation inom de egentliga handtverkarnas krets kan
man finna i en urkund från 11603, hvari Ludvig YII åt Thecia, Yvo
Laeohe’s gemål, och hennes arfvingar öfverlåter rätten att tillsätta
mästare (magisterium) öfver de läderarbetare, som tillhöra barkar- *
nas (logarfvarnas, tanatores), gördelmakarnas (baudreores),
skomakarnas (sutores), hvitgarfvarnas (mesgcicoresj4 5 och
pungmakarnas (bursiores) olika yrken.3
Här har man ett exempel på hvad man i Frankrike ser ofta
förekomma, att konungen till personer som han vill belöna bortförlänar
rätten att tillsätta mästare för ett handtverkslag. Denna rätt visade
sig under denna tid, då den industriella verksamheten var i en snabb
1 Eberstadt Zunfiwesen 14 f., som omfattar denna mening, stöder sig på
uttrycket: cuius comilio hoc factum est, som finnes fogadt till ärkediakonen Bernhards
namn, samt på den omständigheten, att denne ej förekommer bland klostrets vittnen
utan efter dessa.
2 Filip II August öfverlämnar då åt klädeshandlarna mot en årlig afgift 24 till
kronan indragna hus, som tillhört från Paris fördrifna judar (Heged II 94; Levasseur
I2 266).
3 Tryckt hos Lasteyrie I 363 f. och Fagniez I 279 f.
4 Hvitgarfvare (ofta kallade allutarii) voro de som garfvade med alun, i motsats
till barkarna, som garfvade med ekbark (ty. lolie).
5 Jfr Eberstadt 46 ff,; Eberstadt Zunftivesen 109. Lasteyrie (I 363 n. 2)
ansluter sig till Luchaires på stilistiska skäl grundade uppfattning, att urkunden är
förfalskad och härstammar från Ludvig den heliges tid; likaså Fagniez i sitt sista
arbete (I 297 n.). Däremot söker Eberstadt 48 f. uppvisa urkundens äkthet, ej utan
framgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
