Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som af konungen ställts under någon af de höga hofämbetena, hvilkas
inkomster härigenom i betydande grad ökades.1 Innehafvaren af ett af
dessa grandes maitrises uppbar hl. a. afgifterna för yrkesrättens
meddelande1 2, utnämnde föreståndare och utöfvade själf eller genom denne
en lägre domsrätt. Sålunda stodo skinnarna, läderarbetarna och
sko-flickarna dels under riksskattmästaren (le chambrier) dels under
storkammarherren (le grand chambellan), järnarbetarna (les févres, les
couteliers et les serruriers) under le maréchal royal.
Bagarna, som kallas les talemeliers3, stodo under le panetier royal4,
fiskarna under konungens kock, hårdskärarna under konungens
bård-skärare, murare och timmermän under hofvets murar- och
timmermans-mästare. Köpmansgillets prévost hade under sin myndighet bl. a.
kornmätare (les mesureurs) och vinutropare.5 6 7 Ämbetena kallades här métier,
corps de métier eller le commun de métier.6 De kallas ej så sällan
brödraskap (confrarie).1 Någon gång förefaller det som
medlemssammansättningen vore i någon mån annan för brödraskapen än för de
egentliga yrkeslagen, men i det hela synes denna dock vara densamma,
liksom många antydningar förekomma om kyrkliga uppgifter som ansagos
åligga yrkeslagen.8 Ofta omnämnes en bössa (boite) afsedd att
emot-taga medlemmarnas bidrag, som vanligen äro bestämda till att
uppfostra fattiga barn i ett nyttigt handtverk eller till underhåll af
be-höfvande medlemmar på deras ålderdom.9
1 Lespinasse s. CXLYI ff.
2 X några få yrken kunde han själf bestämma dessa inti’ädesafgifter.
3 Ordets etymologi är oviss (Lespinasse s. XIX n. 4).
4 Mästaren biträddes vid brödgranskningen och äfven annars af 12 fritt valda
förtroendemän (jurés eller gardes des métier s). Lespinasse s. XXIV; [Levasseur
I2 343 ff.]
5 Lespinasse s. CXLYI ff.; Hegel II 96. Guldsmederna hade ratt att sjalfva
välja 2 eller 3 medlemmar af deras lag pour garder le mestier (Lespinasse 34).
6 Lespinasse s. XCV.
7 Alla brödraskap i Paris förbjödos af Filip IV. Det var antagligen, som en
förordning af 1305 visar, riktadt äfven mot handtverkarnas brödraskap, i så måtto att
de ej fingo hålla enskilda sammankomster (Fagniez Ptudes 52).
8 Lespinasse s. XCY1I ff.; Hegel II 97 ff.; Martin Saint-Léon 158 fl’.;
Fagniez Études 33 ff.; [Levasseur I2 293 f.]. - Lespinasse förklarar, att ordet
brödraskap »ännu på 1200-talet ej synes vara så synnerligen spridt eller åtminstone
sällan påträflas i urkunderna». Han anser därför brödraskapet höra till ett senare
utvecklingsskede. [Jfr Levasseur a. st.]
9 Lespinasse s. XCVIII f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
