Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stadens förvaltning. Deras industriella betydelse träder därunder i
bakgrunden. Rådet får ett intresse af att nedpressa antalet för att
förenkla forvaltningsmekanismen. I Worms leder detta därhän att antalet
efter hand sänkes till 22.1 Äfven de rent politiska sträfvandena kommo
att verka splittrande på skråväsendet. Stigande rikedom och bildning
gifva handtverkarna äfven behof af ökadt politiskt inflytande och
delaktighet i stadsstyrelsen. I flertalet städer uppstå ock långvariga och
häftiga konflikter mellan handtverkarna och det förut politiskt
allena-rådande stadspatricie/tet. Utgången skiftar efter de lokala
förutsättningarna. Oftast förvärfva sig emellertid handtverksämbetena rätt att
deltaga i valet af rådets medlemmar eller att på annat sätt få
delaktighet i styrelsen. I Freiburg i Breisgau lyckas detta redan 1293-,
eljest är det framför allt 1300-talet som uppfylles af skråstridernas oro.
Det nordeuropeiska handelsområdet behärskades i
ekonomiskt hänseende af de städer, som ledde handeln på Östersjön och
Nordsjön. Till detta hörde hela det nyupptagna koloniallandet i öster,
där germaniseringsarbetet allt jämt gjorde stora framsteg.
Köln var den stad som i ålder och ekonomisk utveckling stod de
mellaneuropeiska städerna närmast. Denna stad hade ock gått i spetsen
för nya handelsvägars upptagande. Kölniska köpmän i London voro
de första tyskar som där sammanslöto sig till ömsesidigt skydd och
där ägde ett gilleshus.3 I Köln ägde handtverksämbetena sedan 1396
ett ej obetydligt politiskt inflytande och deltogo i rådsvalen.4
Den stad, som emellertid blef den mäktigaste och mest betydande,
var Liibeck. Grundlagd 1143 kom den redan tidigt att spela en viktig
roll och att genom sitt gynnsamma läge intaga en förmedlande ställning
mellan städerna vid Östersjön och Nordsjön. Genom den korta och
bekväma handelsleden till Hamburg, med hvilken stad redan 1241 ett
nära förbund ingåtts, och genom Steckenitzkanalen, som upptagits mellan
Elbe och Trave, stod Liibeck i god förbindelse med Nordsjön och det
1 Boos III1 2 56.
2 Stieda 80.
3 [Inama-Sternegg III: 2 s. 285;] A. Bugge Studier over de norske byers
selvstyre og handel før Hanseaternes tid (Kria 1899) 189.
4 Hegel II 354 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
