Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mån som gillena tillgodosågo deras behof af stöd ocli hjälp från
jämn-ställda ståndsbröder äfvensom deras kyrkliga och sällskapliga intressen,
så funno handtverkarna mindre anledning att sammansluta sig efter
yrkeslag. Antagligen voro ock i dessa gynnsamt belägna och hastigt
uppblomstrande städer förhållandena för handtverksyrkena under den
första tiden så gynnsamma, att inom dem någon starkare konkurrens
ej behöfde göra sig gällande och något skråtvång alltså ej kändes
nödvändigt.
Det heliga Korsets och den heliga Trefaldighets gille i
Riga lät 1252 uppteckna sitt skrå på tyska.1 Detta är det äldsta gille
i Riga, hvars stadganden finnas bevarade. Dess skrå liksom i
allmänhet de äldre gilleskråna i Riga och Reval är tydligen uppsatt
efter danska förebilder. Långt gående öfverensstämmelser ha till bevis
därom påvisats.1 2
Dessa äldsta gillen, hvilka framför allt hade en kyrklig och
sällskaplig prägel, upptogo i allmänhet köpmän, sjöfarare och
handt-verkare, andliga och lekmän, män och kvinnor, utan hänsyn till yrket.3
Den tid kom emellertid, då olika intressen och allt mer skilda
lefnads-villkor äfven kräfde särskilda organisationer. Handtverkarna upprättade
åt sig 1352 ett gille — det s. k. lilla gillet — och två år senare
(1354) bildade äfven köpmännen en motsvarande korporation — det
s. k. stora gillet, hvilket stod öppet för såväl borgare som gäster.4
Om bildandet af det lilla gillet och om de bestämmelser som
blefvo gällande för det känner man ej mycket. Miinsters och Soests
åldermän synas därvid ha spelat en ledande roll, och det torde varit
i anslutning till det gillehus som ägdes eller ägts af köpmännen från
Soest som den nya sammanslutningen uppstod.5 Om man härvid i
Riga kan hafva haft som förebild någon liknande sammanslutning i
1 Tr. hos Stieda Schragen 374 fF.
2 Stieda Schragen 89; Hegel I 126, 131, 239 IF.
3 Stieda Schragen 91. Stundom uteslutes en eller annan grupp af
handt-verkare. Sålunda fingo väfvare och badare ej intagas i det heliga korsets gille (a. a.
89, 378).
4 Stadgar tr. hos Stieda Schragen 365 f., 312 fF [Bulmerincq, Die Verfassung
der Stadt Riga im ersten Jahrhundert der Stadt (Lpz. 1898) 58 f. tror sig finna
en antydan om de inhemska och besökande köpmännens sammanslutning redan i en
urkund från 1250.]
5 Urk. hos Stieda Schragen 365 f., jfr 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
