- Project Runeberg -  Om handtverksämbetena under medeltiden. En inledning till skråväsendets historia i Sverige /
123

(1906) [MARC] Author: Gunnar Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Repslagarna i Malmö erhålla 1412 ett skrå, och skräddarna såväl
i Slesvig som Köpenhamn få 1415 skråbref åt sig utfärdade.1 Från
den följande tiden finnes ett stort antal skråordningar bevarade för
skilda städer.

Af stort intresse äro de motbref som skinnarna, bagarna,
skräddarna och skomakarna i Malmö ha fått afgifva (1429—1450) vid
erhållande af sina skråprivilegier.1 2 Häri erkännas de skyldigheter som
medfölja ämbetsrättigheternas förlänande och tillika rådets rätt att utse
åldermän inom ämbetena.

Det var i de danska städerna en allmänt gällande rättsregel, att
borgmästare och råd ägde utse åldermän för handtverksämbetena3,
liksom ofta äfven för öfriga gillen.4 5 Handtverkarna voro strängt
underordnade rådets myndighet. Ingen handtverkare kunde inväljas i rådet,
enligt hvad bland annat en kunglig förordning af 1422 stadgade. I
tillämpningen tolkas detta dock ofta så, att han kunde inväljas, om
han slutade upp med handtverket.3 Mot medeltidens slut (så 1495 i
Odense) upptogs från Tyskland bestämmelsen, att två radmän skulle
närvara vid ämbetenas sammankomster.6

Handtverksämbetena framträda sålunda i Danmark sent. De ha
emellertid efter all sannolikhet föregåtts af frivilliga
sammanslutningar — brödraskap och gillen. Att så varit fallet, därför talar äfven
det sakförhållandet, att vid samma tid som ämbetena erhålla rådets
stadfästelse å sina rättigheter, förskaffa sig gesällerna — svennerna
som de kallas i Danmark — tillstånd att bilda egna föreningar med
sällskapligt och kyrkligt syfte. De kallas aldrig ämbeten, utan
brödraskap, gillen eller ofta kompanier. Bagargesällerna i Köpenhamn
erhöllo redan 1403 ett gilleskrå, skomakargesällerna i Odense och
smedsgesällerna i Flensburg få sådana 1405/1406 och omkr. 1425.7

1 Tr. hos Nyrop II 23 ff., 25 ff., 30 fl.

2 Tr. hos Nyrop 62 ff., 76 ff., 78, 79, 119 ff.

3 I stället för ålder män brukades i Slesvig vanligen beteckningen
verk-mästare, ex. i skrån tr. hos Nyeop II 25, 34, 39. Antagligen tyskt inflytande.

4 Hegel I 194.

5 Mackeprang 53, 80.

6 Hegee I 200.

7 Tr. hos Nyrop II 3, 14, 49.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free