Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och 1386 för skinnarna (buntmakarna). 1 Föga senare finnes det äfven
vara infördt för smederna (1387) och skräddarna (1399) i Danzig.1 2
Skräddaryrket torde i allmänhet varit ett af de yrken där denna
fordran visade sig mest ändamålsenlig. Inom många yrken omnämnes under
medeltiden ej något mästerstycke. Dock blef det under 1400-talet rätt
vanligt.3
En ständig uppsikt öfver huru arbetet utfördes hos de olika
mästarna utöfvades af åldermännen, som skulle gå omkring till
verkstäderna och se till att endast godt material användes och att intet
fusk bedrefs, utan att allt gick samvetsgrant till.4 De skulle, så snart
någon anledning till anmärkning förekom, draga den skyldige till ansvar.
Där så var möjligt skulle ock hvarje mästare förse de varor som
utgingo från hans verkstad med sitt märke, hvarigenom ansvaret blef
starkare och förseelser mot hvad som stadgats om varans godhet lättare
kunde bevisas.5
Alla dessa stadganden afse att tillgodose den konsumerande
allmänhetens kraf på att erhålla en god vara. Att detta syftemål till en
ej ringa grad äfven ernåddes, framgår af den höga tekniska och
konstnärliga utbildning som handtverksindustrien under medeltiden lyckades
förvärfva sig. Att hänsynen till konsumenterna under denna tid var
den i första hand bestämmande, därom torde knappast något tvifvel
råda.6 Skråväsendet tillgodosåg konsumenternas intressen genom att
tillförsäkra dem en god vara, men äfven deras berättigade fordran
1 Schönberg 57; [Inama-Sternegg III: 2 s. 74 n. 1.}
2 Hirsch 325 f., 341. [I Wismar föreskrifves mästerstycke i stadens äldsta
skrå, för guldsmederna 1380 (art. 5), tr. hos F. Crull Das Amt der Goldschmiede
zu Wismar (Wismar 1887) s. I, jfr 2, 5 ff.]
3 Maurer II 451 f.; Schönberg 56 ff.; Schanz 13.
4 Stieda Schragen 106; [Techen 38]. — Äfven allmänheten ville man ofta
lämna tillfälle att förvissa sig om att allt gick rätt till. Sålunda skulle i Liibeck
guldsmederna arbeta »inför allas ögon» (förordn. tr. hos Wehrmann 221).
5 Schönberg 48; [Inama-Sternegg III: 2 s. 44; Techen 39 f.; Höhler178;]
Stieda Schragen 106. [Ett sådant märke omtalas första gången 1345, för ylleväfvarna
i Osnabruck.] Guldsmeds- och tenngjutararbeten i Danzig skulle bära tre stämplar,
mästarens, ämbetets och stadens (Hirsch 296).
6 Detta erkännes äfven af Stieda 105, men han ser däri ett bevis för
handt-verksämbetenas ofria ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
