Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Kolmar satte i scen 1495 och hvilken varade i 10 år, hade sm orsak
däruti, att bagargesällerna ej fått intaga sin häfdvunna plats i den
stora kyrkoprocessionen på Kristi lekamens dag. Gesällerna
understöddes af sina kamrater i de öfriga städerna i öfre Rhendalen.
Gesäll-ståndets ära ansågs kränkt, och samhörigheten kändes så stark mellan
bagargesällernas brödraskap i alla dessa städer, att bagarmästarna i
Kolmar ej kunde erhålla några arbetare. Slutligen bilades tvisten
genom en skiljedom, som i det hela lät gesällerna afgå med segern.1
Om något dylikt samladt uppträdande af gesällerna i de baltiska
städerna har man sig intet bekant.
Det oberoende som handtverksämbetena och, under en senare tid,
till en viss grad äfven gesällföreningarna åtnjöto, liksom den
själfsty-relse, som de i vidsträckt mån utöfvade, fostrade hos dem en hög
tanke om handtverksståndets ära och ett varmt nit för att hålla de
enskilda handtverkarnas såväl som ämbetets anseende fritt från allt tadel.
Ämbetenas disciplinära och uppfostrande betydelse var ock af en
synnerligen ingripande art och bidrog väsentligen att gifva handtverkarna
den inom det medeltida stadslifvet framstående ställning som de
in-togo i socialt hänseende.
Om handtverkarnas föreningslif har man en ganska ofullständig
kunskap. De sidor af detsamma som komma till synes i skråna —
och det är ju egentligen från dem samt spridda uppgifter i
domstols-och rådsprotokoll som vi ha att hämta vår kunskap kunna endast
ge en mycket bristfällig bild. Det har framför allt varit ämbetenas
offentliga befogenheter och det sätt hvarpå de utöfvats som. gifvit
anledning till dessa skriftliga uppteckningar. Här må ock endast
framhållas sådana uttryck för ämbetenas själfstyrelse som ägde större
* ullmän betydelse.
Ämbetena bestodo under den senare medeltiden af ett större eller
mindre antal mästare, hvilka alla i ämbetet ägde samma rätt. Den
medeltida föreningen hade i allmänhet en djupt ingripande betydelse
för den enskildes ej endast offentliga utan äfven privata lif. Mästaren
uppgick själf med alla sina intressen i ämbetet, och äfven hans familj
trädde till detsamma i en nära förbindelse. Detta får bland annat ett i
i Schanz 78 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
