Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om de former under hvilka ämbetenas själfstyrelse utöfvades, om
hvilka förtroendemän som utsågos, om sättet för deras val, om
sammanträdenas antal och om hvilka ärenden som där forekommo har
man ytterst svårt att få någon mera ingående uppfattning. Ämbetena
förestodos i Llibeck af åldermän. Vanligen synas två eller fyra
åldermän ha funnits inom hvarje ämbete. Småningom utbildade sig i alla
ämbeten praxis därhän, att den som en gång blifvit vald och af rådet
gillad tjänstgjorde för lifstid. Inom några ämheten utsågos dessutom
fyra ämbetsbröder att gå åldermännen till handa.1 I Riga stod
vanligen endast en ålderman eller verkmästare i spetsen för hvarje
ämbete, men han hade vid sin sida tvenne bisittare, valda för två år.
Om åldermannens val och tjänstetid vet man föga. Dessutom utsågos
oftast enligt dansk förebild gärdemän eller skalfare för att ordna och
leda ämbetets fester och dryckeslag.1 2
Ämbetenas regelbundet återkommande sammanträden kallades i
Liibeck morgonspråk, i Riga steven eller drunJce.3 Kallelse härtill
plägade den yngste mästaren få kringbära, och alla voro skyldiga att
infinna sig. Huru ofta dessa stämmor utlystes är ej klart. Mycket olika
regler synas härför varit gällande. Ämbetena i Riga hade antingen
endast en årsstämma vid pingst eller midsommar eller ock två
halfårs-stämmor vid påsk och mikaeli.4 * I Liibeck höllo flera ämbeten två eller
tre regelmässiga sammanträden hvarje år.0 Vid dessa ämbetets stämmor
forehades allt som rörde ämbetet, där utöfvades dess offentliga
befogenheter och där handlade det sina enskilda angelägenheter.
Sammanträdena torde vanligen hållits i en kyrka eller pa
kyrkogården. Egna gillelokaler skaffade sig ämbetena först sent. I Riga
omtalas 1434 slaktarnas och 1453 guldsmedernas hus6, i Liibeck torde
ännu mot slutet af 1400-talet äfven de förmögnare ämbetena saknat
egna gårdar.7
1 Wehrmann 133 f.
2 Stieda Schragen 104, 109.
3 Endast guldsmedernas sammankomster kallades i Kiga morgonsprak. Deras skra
är ock hämtadt från Liibeck (Stieda Schragen 104).
4 Stieda a. st.
8 Wehrmann 74.
6 Stieda Schragen 139.
7 Wehrmann 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
