Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa af myndigheterna för deras syfte skapade organisationer —- K.
kallar dem ämter — hade ingen nämnvärd själfständighet; de fingo sig mastare
tilldelade af öfverheten och saknade egen jurisdiktion. De viktigaste exemplen
på dessa bildningar äro ämbetena i Strassburg, Trier och Augsburg For
marknadens (torgets) behof skapade myndigheterna yrkenas lokalisering
sålunda uppstodo fasta kött-, bröd-, sko-»bänkar» eller rader af salustånd.* i
vissa städer t. o. m. särskilda saluhallar (kaufhäuser, theatra) for de olika
y De osjälfständiga verktygen för myndigheternas näringspolitik äro
emellertid ej enligt Keutgens mening verkliga handtverksämbeten. Hur utveck a e
sig dessa ämter till själfstyrande ämbeten med egen styrelse och
rättskipning, till zunfte? Det blir den nästa uppgift han har att losa.
Formen för de nya, själfständiga organisationerna har efter hans mening
hämtats från hvad han kallar brödraskapen, d. v. s. sammanslutningarna med
öfvervägande kyrkliga uppgifter, särskildt i Mainz, Köln och Wurzburg.
Det förefaller nämligen som om han ansåg dessa yngre än de ämter han
tror sig ha funnit.5 Äfven för brödraskapen är han ifrig att betona
karaktären af offentliga tvångskorporationer och bestrider att de funnits till som
enskilda föreningar före sitt framträdande som yrkesförenmgar.6
Emellertid bidrog själfva marknadsordningen oafsiktligt att skapa
själfstyrelse, både genom gemensamheten i försäljningsplats och genom den
likformiga uppsikt som alla yrkesbröder voro underkastade. Viktigast at allt
var dock skråtvånget, som likaledes härleddes ur marknadsordningen och
som var så allmängiltigt, att det kunde finnas t. o. m. utan handtverks-
ambeten.kommer därmed in på en lång utredning af det särdeles oklara
begreppet innung eller einung, som man egentligen möter i nordöstra
Tyskland 8 Han söker följa detta ords betydelseutveckling och finner, ungelar
soui’Hegel9, att det småningom öfvergår till att betyda något sådant som
tillträde till marknaden (torget), såsom förutsättning för rätten att idka
näring. »Den rätt som gemenligen kallas einung» skapar sålunda ej i sig själt
någon korporation, men den utgör i alla fall ett privilegium för en viss grupp.
Den äldre marknadsordningen begränsade stadens borgare till ett visst yrke,
men lade alldeles intet band på främlingars näringsfrihet, och ej heller 1 2 3 4 5 * 7 8 9
1 Se ofvan 40, 52 ff, 58 ff. Af öfriga åberopade urkunder märkes ett
privilegium för domprosten i Hildesheim 1226 att ordinäre ofjicia in mechanicis (Keutgen
ÄZ 154).
2 Ss. 139 fl’. Jfr ofvan 137 n. 1.
3 S. 183.
4 Se ofvan 38 f., 42 ff. .
5 Uttryckligen säges detta ej, men det tycks vara en förutsättning for hela
bevisföringen. Se s. 193, jämförd med ss. 175 ff. Det är mig ej rätt klart, om han anser
att i de städer, där de äldsta urkunderna omtala »brödraskap», ämter äro ännu äldre,
d. v. s. att de senare skulle funnits t. ex. i Mainz före 1099.
ö Ss. 172 ff. Jfr ofvan 43 n. 7, 84.
7 Ss 188 fl’
8 S. * 228. Se ofvan 46, 47 (Magdeburg), 55 (Strassburg), 56 (Braunschweig), 73
(Stendal), 101 (Hameln).
9 Hegel II 429.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>