Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - A. Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
smid, faller vid Edforsscn. nära Medelpads
erans, 240 fot, och afbördar sig slutligen i
norra ändan af Bottniska Vikens fjärd
Klingerfjärden. I södra ändan af sarnina fjärd
ulfal-|pr f.jnngun, som under sitt 28 mil länga lopp
bildar talrika sjöar och är sa strid, att den
icke tillåter någon hälfart, knappt |lottning,
-am( hlott genom upprensning kunnat göras
segelbar till 3 mil från utloppet. De bugge
flodernas område, .’»80 sv. qv.mil, bildar
land-»kaperna Jemtland och Medelpad. bägge,
isynnerhet dej förra, lika på naturskönheter,
bördiga och odlade, hvilket i Jemtland
härleder sig från den öfvergångstrakt, som utbreder
sig kring Storsjöns bassin.
Ljusnc-effven, 32 mil läng, uppkommer ur
tre grenar från hvar sin fjellsjö, Metan
nordligast, Tcinna-än från sjön Malmagen på
Rutefjall sjdligasf, och midt imellan dem
Ljusne-ån från en liten sjö. kallad fjusne-kärn.
Tätt intill dessa sjöar ligga tre andra, som
utsända sina vattendrag åt >"orge. Ljusnans tre
källgrenar, som upprinna vid en höjd af 2074
Par. fot öfver hafvet, förena sig efler 5 mils
lopp vid 1383 lois höjd, och hafva sålunda på
denna korta sträcka störtat omkring 1300 fot.
Floden flyter derefter ät öster och sydost med
"|betyd|igt fall och utan några större sjöar,
tilldess den går in i Helsingland, der fallet är
starkare och Ljusnan bildar det 50 00 fot
hoga vattenfallet vid Laforssen. Ljusnans
område, 230 sv. mil, omfattar det vilda,
ofruktbara Herjedalen, hvars inbyggare detta oaktadt
med kärlek fasthänga vid sitt land, och
derjemte Helsingland, etl öfvergångsland mellan
den akia nordliga naturen och det sydligare
Sverige. I Helsingland rinna derjemte
Has-sela-elfven och Dellen-sjöarnas aflopp till
hafvet, utan ali falla in i Ljusnan.
I söder om Helsingland ligger del lilla
landskapet Gestrikland med en betydligare sjö,
kallad Storsjön, som har sitt aflopp i
Gaffel-an, vid hvilken Norrlands största stad.
Gefle, är anlagd. Storsjöns höjd uppgifves till
192 Par. fot. ~
Nedanför Gestriklands sydliga gräns utfaller
Dalelfven; hvars (loddal. 279 sv. qv.mil, utgöres
af landskapet Dalarne- Elfven uppkommer
af två stora grenar, en nordlig, kallad Öster
Dal-elfven, och en sydlig. Vester
Dal-df-ven , bägge ungefär lika långa, eller 21 mil.
Östra Dal elfven uppkommer ur små fjällsjöar
på nord- och sydöstra sluttningen af
Svucku-fjäll, bildar Idre- och Särna-sjöarna,
upptager flera smärre vattendrag, deribland
Ore-och Orsa-sjöarnas, samt flyter derefter vid
Mora in i n.v. ändan af den stora sjön Siljan,
i mil lång och 3 mil bred, omgifven af
Dalarnas minnesrikaste trakt och sköljande den
vackra Sollerön. —• Vestra Dal-elfvens käl- j
lor ligga likaledes i fjällen: denna gren
upp-taeer Venjans vattendrag och förenar sig med
andra flodgrenen vid Djursmo i Gagnefs
socken Kfter föreningen upplager den stora
floden sjön Hunn och fortsätter sedan silt lopp
18 mil, derunder utvidgad fill slora sjöar, Fer- I
nebo-fjärden och Hedsunda-fjärden, bildar det
Mora vattenfallet vid hl/karleby och faller )
omkring II.."i mil derifrån uf i hafvet. Andra
vattenfall i Dal-elfven äro \npåfallet i Lulu
elf, en af Vestra Dal-elfvens källfloder, samt
Styggforsscn i en å , som faller ut i Siljan.
Söder om Dal-elfven utfalla / ierps- och
Lö/-sta-åarne i hafvet.
b. Mellersta Sveriges vattendrag.
Mellersta Sverige utgöres, såsom uti det
föregående sades, af det stora bältet midt
imellan landels bägge tvärryggar, af hvilka den
norra från Dalarnes södra gränsberg fortsattes
till Uppland, den södra sannolikt från
Göteborgstrakten löper genom Westergötland, förbi
Jönköping, norr om Eksjö, söder om Wimmerhy
samt ul till hafvet vid pass 10 mil norr om
Kalmar. Till de (re stora sjöar, Wencrn (132
Par., 147 Sv. fot öfver hafvet), Wettem (2fi9
Par., 295 Sv. fot) och Mälaren (1.3 Par. fot
öfver hafvet), som bilda en fördjupning midt
i detta bälte, fi>la alla vatten från
tvärryggarna; men baltet sjelft genomskäres af tvenne
stora fördjupningar, som bägge taga sin
början vid Venerns sydöstra kust och i
hvarandras grannskap. Den förra af dessa
fördjupningar går öfver sjöarna Skagern och Toften
genom Svartån ned till Hjelmaren och
Mälaren, — det föreslagna loppet för Svea-kanal:
i den andra fördjupningen är Göta-kanal
anlagd; denna följer sjön Wiken, Wettem och
Motala-ån samt slutar i Slätbaken.
I. Weucrn, Sveriges största insjö, 15 mil läng
och 7 mil bred, med en areal af 57 (enligt
Akrell 53) Sv. qv.mil. är i sin östra del
ansenligt djupare än i den vestra, den s.k.
Dal-lio-sjön. och har, ehuru den upplager omkring
30 särskilda strömmar, blott etl enda aflopp,
(’•ola lllf, som efter 7 mils lopp faller ut i
Kattegatt, (jota elf bildar, som bekant,
talrika vattenfall. Redan vid utgåendet ur sjön.
riära Wenersborg, ligger det 19 fot höga
lUi-nams-fallet, som af seglaren undvikes genom
den af Carl IX anlagda och sedermera
utvidgade Carls Graf: men icke långt derifrån
möter vid Stallbncka ytlerligare en forss, som
likaledes undvikes genom en kanal, och snart
derefter uppträda de väldiga Trollhättefallen.
i hvilka floden ulelter en längd af 600
famnar nedslörtar 111 fot, delade i flera afsatser.
Gullöfallet, 28 fot, Toppöfallet, ii fot,
Stampeström och de tre Helvetes/alten, 32 fot,
hvilka alla undvikas genom Trollkätlc-kanal,
en jälleanläggning, hvars,, historia vi på elt
annal ställe få beskrifva. Annu nedanför
Trollhättan möta tvänne fall, ett af 3,5 fot vid
Åkerström och ett vid Lilla Edet af 10 fot, hvilka
föranledt nja slussanläggningar. Vid
Kong-elf delar sig Göta-elf i tvänne armar, som
innesluta ön Hisingen; den kortare af dessa
armar, ISordre-elf, faller uf i Elfve-fjord, den
längre i Rivö-fjord.
Mot Venern slutta på norra sidan
landska-perna Wermland och Dal. på södra sidan
Wcstergöllands norra del; de hligge
sanningarne åtskiljas från hvarandra genom Gull
spàngs-elfvens inlopp i Venern i öster, i
vester genom (iöta elfs utlopp ur samma sjo.
Från norra sluttningen ulfalla i Venern
följande floder:
Lct-clfven, äfven kallad Svai t-clfven,
begående i en kedja af talrika sjöar, hvilka alla saml*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
