Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - A. Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lO
gettingen. Stor/t Örlånyen.
Brännkyrkasjön m. II.
Från södra sidan falla inga betydligare
Höder in j Mälaren, hvilken genom
Söd«r-Telge-kanal har ar sammanbunden med hafvet.
Utmed denna strand ligga sjöns största öar:
Lofön,] Svartsjölandet, Ekerön med
Munsön. Adelsön. Sela-ün, Aspön och Fogdön.
Genom en as, som i söder om Hjelmarens
och Mälarens vatten sträcker sig fram till
Jaruaviken af Östersjön, och en annan ås, som
under namnet Tiveden i fordna dagar utgjoit
gränsen mellan Nerike och Westergötland och
iiruler sin fortsättning mellan Nerike och
Östergötland får namnet Tylö Slmg samt slutligen
närmare Bråviken förenar sig med
Kolmården, bildas en särskild bassin, som innefattar
Södermanlands vigtigaste vattendrag. Detta
har sitt ursprung i sjön Tisaren, tält invid
hvars södra strand Tiveden stryker fram, och
utgör en nästan oafbruten kedja af sjöar, som
småningom sänka sis terrasslikt och slutligen
genom Nyköpings-ån falla ut i hafvet. De
största bland dessa sjöar äro Tisaren, som
genom Svennevads-ån förenas med Sol tern.
Ko!snåren. Yngaren, Hallbo-sjön. Södra
f.ånghahen, af hvilka den förstnämnde ligger
340, den sednare blott 55 Sv. fot öfver hafvet,
och Inilka alla hafva sitt utlopp i
Nyköpingsån, som derjemte ytterligare tjenar till aflopp
för vattnen i de från Södermanlandsdalens
södra gränsas kommande sjöarna Hunn.
Tis-nare.n och Virén samt de från norra
gräns-åsen rinnande S hind ern, Dunkern. Hafven,
Lisjön m. 11., hvilka förena sig med den
förstnämda, mellersta sjökedjan under dennas gång
framåt. Redan af dessa korta uppgifter finner
man, att Södermanland är synnerligen rikt pä
»jöar, kanske del sjörikaste landskapet i Sverige,
med undantag af Roslagen och Söder-Törn.
Många bland dessa sjöar äro betydande;
Lang-halsen håller t. ev 3, Yngaren och Båfven 2,
Tisnaren 1,5, Kolsnaren, Sottern, Tisaren m.
fl. 1 mil i längd. Flera äro försedda med
talrika öar och holmar, hvilkas antal i Båfven
uppgifves till »lika mänga som dagarnas i året.»
Ett annat vattendrag är Trosu-åns.
afloppet för flera sjöar, t. ex. Abborsjön.
Holm-sjön, Myckeln. Klämmingen och Sillen.
3. Wettem. 12,5 s\. mil lång, högst 2,5 mil
bred, med en areal af 17 qv.mil och, p;i
djupaste stället, 400 sv. fots djup. kan icke utan
skäl anses som en jättestor klyfta i ilen stora
landrygg, som går igenom mellersta Sverige.
Sjön har inga större betydligare tillflöden, blott
ett aflopp, och är dessförutan olika med
Sveriges flesta sjöar deri, att den saknar öar. Längs
igenom sjön går lik\;i! en klippas, kallad
(iet-rgggen, af hvars öfversta kamin Jungfrun och
Visingsö äro uppstigande delar. Vettern är
dessutom utmärkt genom sitt ovanligt klara
vatten, sina strömmar och svallvågor mot storm,
>itt periodiska stigande och fallande, hvilket
man förmodar härleda sig från dess
underjordiska samband med andra sjöar, t. ex.
J’n-4en i Wetterns egen bassin, — sina
hägringar och duuslbilder m. fi. företeelser, hvilka
alla förtjena närmare undersökning.
Wetterns aflopp är Mo! ni a Elf. af hvars
vidt utbredda grenar Östergötland bevattnas.
Floden bildar under sitt lopp genom denna
provins sjöarna Boren. Norrbysjön, K oxen
och Glan och nedstiger under denna färd från
295 sv. fot, Wetterns höjd vid elfvens utlopp,
uli fem afsättningar först 5V fot, dernäst 25,
så 109 (till Roxen), derpå 39 (till Glan) och
sist 70 fot till Bråviken) der floden faller ut.
Pä norra sidan infalla i Motala-Fils vattendrag
Ysinge- och Einspongs-åarne. pä södra
sidan Svartån och Stångån. Den förra
kommer från Sommen, Öslergötlands största sjö,
3,5 mil lång, 1,5 mil bred, belägen i landets
högsta bergstrakt, Holaveden. 528 (450) sv.
fot öfver hafvet. Stångåns dal består i en
kedja af sjöar, deribland Åsunden.
Jernlwn-den. Erlangen, hvilka alla afbörda sig i
Roxen, likasom Svartån.
Genom Östergötland öfver Weltern och en
ilel af Westergötland går Göta-kanal. hittills
svenska folkels jältelikaste förelag, hvars
beskrifning förekommer på sitt ställe.
c. Södra Sveriges ruttendrag.
Genom södra tvärryggens förening med slora
landryggen söder om SVettern bildas
Småländska bergplatån, som i allmänhet icke kan
antagas uppnå mer än 500 fols höjd, ehuru
vissa punkter, t. ex. Almesåkra-berget och
Taberg, resa sig t i i i omkring 1129 fot. Från
denna plata utgå talrika vattendrag åt platans
olika sluttningar öster-, \esler- och söderut.
I Det vigtigaste vattendraget österut är
Emmån i Kalmar Län. At söder utfaller, på
kusten af Hleking, Mörrnms-å. som kominer
från sjön Åsnen, den största i bela södra
Sverige, ehuru dess areal uppgifves till blott
l,ti qv.mil. Åsnen erhåller sina tillflöden från
sjöarna Algimnen, Helgasjön och Sälen.
Andra pä Blekings kust utfallande aar äro
Hoby-ån, Honneby-ån och Lyckeb]yån.
De landskap, som bevattnas af dessa floder,
äro, i norr, del urgamla Wärend, i söder,
utmed kusten, det täcka Bleking. I
Ronneby-ån märkes fallet vid Djupadal.
Vesterut, på Hallan ds kust, utflyta i
Katte-galt fem floder, som i början gå mot söder,
men sedan vända sig mot vester och till
kusten. Dessa floder äro, från norr lill söder.
Bol [sån. som upplager sjön Lygnern. och
lillika med hnngsbacka-ån faller ut vid
Kungsbacka siad. Viskan, hvars högsta
källor ligga norr mtl Borås och som upptager
flera sjöar, Ätran, likasom Viskan
upprinnande på södra tvärryggen
I’Strengsereds-bergen i Redevägs härad), och bildande sjön
Åsunden m. 11. sjöar, hvarefter den |äller ut
vid Falkenberg, - Nissan, som upprinner
vid Taberg och faller ut i Laholms-Buglen,
vid Halmstad. slutligen Lagan, som
upplager talrika vattendrag, hvilka samla sig i
sjöarna Vidöstern och Bolmen, hvarefter
Lagan icke mer bildar några sjöar och faller ul
\id Laholm. Del landskap, hvarigenom dessa
floder rinna, utgör den bergiga delen af
Elfsborgs Län (sex af de sju gårdfarihandlande
häraderna) tillika med Halland, som i norra
delen är klippig|, i ilen södra utgör ell
vid-sträckt lågland, och, innanför kustlandet
Halland, det fordna Finveden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
