Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - c. Näringsfång, Fabriker, Handel - Fabriker och Manufakturer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Med idkande af jern- och metall-manufakturer
i Eskilstuna fristad sysselsattes 1855
tillsammans 179 mästare samt 818 arbetare, eller
inalles 997 personer.
Mechaniskt! verkstäder, af hvilka år 1834
det fanns 12, hvilka sysselsatte 276 arbetare,
utgjorde 1844 ett antal af 25 med 776
arbetare och voro 1855 inalles 28 (deraf 4 på landet)
med 1,257 arbetare och ett tillverkningsvärde af
984,872 r:dr bco. Häruti inberäknades
imellertid icke Motala verkstad, som anlades
1822 egentligen för Göta kanals behof, och
hvars produktion nu mer i det närmaste
uppväger alla de öfrigas tillhopa. De förnämsta
bland de sistnämda voro A. Keillers i
Göteborg samt den Bolinderska i Stockholm.
Motala verkstad hade till 1844 års slut
förfärdigat land- och sjöångmaschiner till ett
värde af 1,046,689 r:dr b:ko, och under de
närmast efterföljande tio åren hade från
densamma utgått 38 stycken ångfartyg af
tillsammans 1814 hästars kraft, fullt färdiga till
både fartyg och maschiner, 25 ångmaschiner
om 2,456 hästars kraft, att insättas i fartyg,
byggda på andra ställen, samt 18 stycken
Jandångmaschiner, utom en mängd
hydrauliska pressar, tryckpressar, rörliga kanalbroar,
fasta jernbroar o. s. v., till ett
sammanräknadt värde af minst 3,500,000 r:dr b:ko.
Tillverkningen för 1855 ensantt uppgick till ett
värde af 562,840 r:dr b:ko. Imellertid
införas ännu ansenliga qvantiteter af maschiner
och redskap (1855 till ett värde af 893,213
r.dr, medan utförseln steg till blott 4,947 rdr.)
Antalet af ångmaschiner, som äro i gång
inom riket, finnes icke uppgifvet; blott så
mycket vet man, att antalet af enskilda ångfartyg
år 1856 utgjorde 147 om tillsammans 6,594
hästkrafter, och att på 5 år dessa fartygs
antal ökat sig med öfver 79 proc.,
hästkrafternas med öfver 85 proc.
Under året 1855 funnos i hela riket 2,438
fabriker och manufaktur-verkstäder, eller 25
flera än 1854 och 47 flera än 1845; vid alla
dessa fabriker sysselsattes s. å. 27,105
personer, eller 2,033 mer än 1854 och 10,279 mer
än 1845; antalet af väfveriernas stolar var
3,905 eller 700 mer än 1854 och 1,446 mer
än 1845; fabriks- och
manufaktur-tillverkningarnas sammanräknade värde 1855 steg till
35,531,274 r:dr b:ko eller 6,498,680 mer än
1854 och till 18,455,596 r:dr b:co mer än
1845, så att den inhemska industrien blifvit
mer än fördubblad på ett decennium. De
grenar af fabriksväsendet, som under denna
tidrymd varit i stigande, äro:
bomullsspinnerierna och väfverierna, strump-, tobaks- och
läderfabrikerna, socker- och glasbruken,
olje-slagerierna, såpsjuderierna,
stearinljus-fabrikerna, mechaniska verkstäderna och
porter-bryggerierna.
Fabriks- och manufaktur-idkarnes
sammanlagda bevillning för 1855 uppgick till 36,675
r:dr eller 10,043 r:dr mindre än för år 1854,
en följd deraf, att Rikets Ständer vid
nästföregående riksdagen nedsatt allmänna
bevillningen å näring och rörelse till hälften.
Bland husslöjderna intager
väfvcrinärin-gen första rummet, utgör en hufvudnäring i
flera trakter af riket, men bar ingenstädes
uppnått en sådan höjd som inom Elfsborgs
län, der tillverkningen af husväfnader för 1855
uppgick till
bomullstyger 13,571,259 alnar,
linneväfnader 388,991 „
ylleväfnader 588,637 „
eller tillsammans 14,548,887 alnar,
samt bomullsdukar 1,568,556 stycken.
Denna qvantitet af väfnader öfversteg
tillverkningen för år 1854 med 3,374,627 alnar
bomullsväfnader, 6,660 alnar linneväfnader
och 120,133 alnar ylleväfnader, hvaremot
tillverkningen af bomullsdukar minskats med
104,904 stycken.
Deremot tillverkades i Elfsborgs län år 1830:
bomullsväfnader 1,277,749 alnar
dräll och lärft m. m. af linne 602,111 „
vallmar och andra ylletyger 900.000 „
bomullsdukar ’ 742,663 st.
I Gefleborgs län (Helsingland),
Vester-Norr-lands och Hallands län utgör väfnadsslöjden
en hufvudsaklig binäring och idkas äfvenledes
som sådan, ehuru i mindre skala, uti
Jönköpings, Christianstads, Nyköpings och Gottlands
län m. m.; hela tillverkningen för 1855
uppgår till 3,091,600 alnar. Af de officiela
uppgifterna finner man, att under nämnda år
husväfnadsslöjden i Gefleborgs län mot 1854
minskats med 16,500 alnar och i Hallands
län med 4000 alnar, men deremot i
Yester-Norrland ökats med 6000 och i de öfriga
länen tillsammans med 19,600 alnar.
Den finare lärftsväfnaden i Yester-Norrland
uppmuntras genom premier af statsmedel, och
uppgingo dessa premier 1855 till ett belopp
af 2,016 rdr eller 1,486 r:dr mindre än
föregående året.
Öfriga husslöjder äro tillverkning af diverse
smidesarbeten, t. ex. liar, yxor, hackor,
spadar, nubb m. m., åker- och kör-redskap,
möbler (isynnerhet Halland), laggkärl, kardor,
väggur och klockor (Dalarne) samt band,
strumpor, tröjor, tråd, garn, mattor, täcken,
korgarbeten, halmflätor o. s. v.
Allt ifrån 15:de århundradet, då de s. k.
handtverksskråen uppkommo i vårt land,
hafva handtverkerierna varit bundna dels af
skråens egna stadgar, dels af regeringens för
dem utfärdade författningar, tilldess Svenska
näringslagstiftningen undergick en väsendtlig
förändring genom den år 1846, den 22 Dec.,
utfärdade Fabriks- och Handtverks-Ordningen.
Genom denna förordning blef den enskilda
husfliten fullkomligt frigifven, så att enhvar
eger arbeta för eget behof och, på
landsbygden, till afsalu; hvar och en, man eller
qvinna, får med egna händer idka handtverk för
sin utkomst, och för att hålla
handtverks-verkstad i stad eller pä landet, — hvilket
sistnämda förut icke varit tillåtet. —
erfordras endast mästerskap (likväl blott i vissa
uti förordningen uppräknade yrken) samt, i
stad, burskap, men icke viss lärotid.
Derjemte hafva socknarne på landet rättighet att
antaga s. k. gerningsmän i hvilket handtverk
som helst — denna rättighet var förut inskränkt
till vissa yrken — och i stället för skråen äro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
