Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - B. Invånarne - c. Näringsfång, Fabriker, Handel - Befordringsmedlen för Sveriges handel - 3. Jernvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
icke bör öfverstiga 4 proc., få icke utgifvas å
lägre belopp än 200 rdr riksmynt.»
Men huru frikostig än denna riksdag visat
sis mot jernvägarna, skulle den dock vida
öfverträffas af den riksdag, som började d. 23
Okt. 1850 och slutade först i början af 1858.
Efter mångfaldiga debatter beviljade Ständerna
till jernvägar följande summor:
Till vestra stambanans påbörjande och
fortsättande från Stockholm öfver Södertelje mot
Kathrineholm i Södermanland söder om
Mälaren) .... Rdr Rmt 5,679,000.
Till fullföljande af samma banas
anläggning genom Vestergötland
till och Turbi Göta kanaf. . . 7,610.000.
Till bangård m. m. i Göteborg . 465,000.
För södra stambanans sträckning
till norra ändan af Finjasjön
(uti Christianstads Län) . . . 4,365,000.
Till bangård m. m. i Lund och
Malmö . . . ...... 260.000.
Till sträckningen mellan Falköping
och Jönköping...... 1,300.000.
Till undersökningar..... 150.000.
Summa"Rdr Rmt!9,829,000.
Till åstadkommande af medel till dessa
anläggningar beslöts att upptaga ett lån af 20
mill. rdr rmt, hvilket först öfvertogs af
grosshandlaren Johns i Stockholm, men, efter det
handelskrisen inträlTat och han råkat på
obestånd, sedan afslöts i Hamburg. Af den
sålunda beviljade summan skola högst 7 mill.
tillhandahållas af Riksgäldskontoret under åren
1858 och 1859, det öfriga utbetalas under
loppet af 1860.
Sedermera har Kongl. Maj:t under d. 20
Mars 1858 anbefallt kommittéen för statens
jernvägsbygnader att företaga följande
undersökningar om a) lämpligaste sträckningen
mellan Kathrineholm och den punkt vid Göta
kanal i Westergötland, der jernvägen kommer
att skära kanalen, utgörande således en
föreningslänk mellan de från Stockholm och
Göteborg utgående, under arbete varande
särskilda delarne af vestra stambanan: b) södra
stambanans riktning dels från Falköping förbi
eller genom Jönköping, och dels från
Finjasjön genom Småland, samt lämpligaste
punkten för dessa bägge delars af södra stambanan
anslutande till hvarandra: c) östra stambanans
riktning från Kathrineholm öfver Norrköping
och Linköping samt förening med södra
stambanan: d) norra stambanan från Stockholm åt
Upsala och Sala till någon lämplig punkt på
Gefle-Dala-jernvägen: e) lämpligaste sättet för
jernvägens dragande genom hufvudstaden; f)
nordvestra stambanans riktning från lämplig
punkt på vestra stambanan genom
Christinehamn och Carlstad öfver Arvika till
riksgrän-sen mot Norge; g) föreningsbana mellan
Örebro och Askersund; och slutligen h)
föreningsbana frän trakten af Sala i sydvestlig
riktning, emellan norra och vestra
stambanorna.
Efter denna korta historik öfver de Svenska
jernvägarna, torde vi böra i korthet omnämna,
i hvad män jernvägsanläggningarne blifvit
verk-Ställda. — Hvad först beträffar statens jern-
vägsbyggnader. så befares nu södra stambanan
från Malmö till Örtofta på andra sidan Lund.
1 ’estra stambanan, som den 1 Dec. 1856
öppnades från Göteborg till Jonsered, befares
nu till Vårgårda bortom Alingsås, och v:d
denna banas andra ändpunkt, vid Stockholm,
har arbetet blifvit påbörjadt under första
fjerdedelen af året 1858*). Af de öfriga
jernbanorna är Örebro-Arboga-banan fulländad, som
redan blifvit omnämdt, och
Gefle-Falu-jern-banan, som påbörjades den 29 Maj 1855, har
redan länge varit i drift utefter en ansenlig
sträcka. Ytterligare en större
jernvägsanlägg-ning är den s. k. Norbergs-jernvägen, som
i en sträckning af mil löper från Norbergs
stora jernmalmfält, inom socknen af samma
namn i Westmanland, till Engelsbergs bruk
vid sjön Åmänningen, der
Ströinsholms-kanal-linien går fram, och hvilken är i det närmaste
färdig. Banan mellan Örebro och Nora är
redan omnämd. Bland de smärre och redan
färdiga jernvägsanläggningarna bör
uppmärksamhet egnas åt följande: jernvägen mellan
Sjöändan (vid Venern) och Christinehamn
(färdig 185Ij, af omkring 1 sv. mils längd; —
Lerviks jernväg, mellan sjöarna Långban och
Yngen, 5,250 aln., likaledes färdigbyggd 1851;
— Saxå-Yngen-jernvägen, mellan Saxa Bruk
och sjön Yngen, 5,000 alnar: — jernvägen
mellan Yngen ock Daglösen. 11,500 alnar
lång, färdig 1853 och kostande 61.804 rdr
bko; — hästbanan mellan Lesjön och
Daglösen, förbi Philipstad, 4,500 fot lång och
kostande 10,000 rdr bko; — jernvägen mellan
Yngen och Östersjön eller Kroppa-vägerk,
30,000 fot lång, öppnad i November 1S53,
och jernvägen mellan Östersjön samt
Mög-sjön och Öjevettern, 6,000 fot lång, öppnad
i Juli 1853; bägge åstadkomna med
tillhjelp af ett för dem beviljadt statslån af
73,333 rdr 16 sk. bko"; — hästbanan mellan
*) Bangården i Stockholm är bestämd att
an-lägras vid den s. k. Fatburssjön. Södra och
vestra stambanorna lara komma att förenas
i trakten af Falköping, vid Ranten, och det
uppgifves derjemte, att man nu mer beslutit
draga vestra stambanan, i Södermanland,
söder om sjön Båfven i stället för norr om
denna sjö.
**J Inom Philipstads Bergslag i Wermland har
under de sednare åren utomordentligen
mycket blifvit åt gjordt för kommunikationernas
underlättande. En af bergmästaren von
Schéele uppgjord tablå uppfy>er, att de på
de sednaste åren här öppnade
kornmunika-tionslinierna upptaga en sträckning af mer
än 8J mil, deraf kanaler 30.610 fot,
jern-banor" med hästkraft 99,598 fot och
landsvägar 183.334 fot. Anläggningskostnaden
för samtliga de nva förbindelselinierna
uppgår till 942.294 rdr rmt. af hvilka 163.671
erhållits som statsbidrag ulan
återbetalnings-skvldighet, 230.000 rdr som lån af
statsmedel och 549,623 rdr blifvit tillskjutna af
bolagen. — Genom Lerviks- och
Kroppa-jernvägarna, tillika med åtskilliga vattendrag,
sammanbindas sjöarne Långban, Yngen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
