Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - C. Statsförfattning och statsförvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
46
statsförfattningen förblef sådan den blifvit
stadgad ända till revolutionen 18(19, då det nya
statskicket grundlades.
Sveriges nu gällande grundlagar äro 1)
Regeringsformen af d. 6 Juni 1809; V)
Riksdagsordningen af d. 10 Febr. 1810; 3)
Successionsordningen af d. 20 Sept. 1810; och
4) Tryckfrihetsförordningen af d. 10 Juli
1812, med de sednare i dem af konung och
ständer vidtagna förändringarna. De igenom
unionen med Norge uppkomna konstitutionela
förhållandena afhandlas i liiksukten af den
6 Aug. 1815, hvilken i Sverige icke är af
grundlagsnatur.
Enligt de ofvanuppräknade fyra
grundlagarna är Sverige f. n. en inskränkt monarchi,
hvars krona är ärftlig inom konungahusets
manliga linie. Konungen eger verkställande
magten och den del af lagstiftningen, som
rörer «rikets allmänna hushållning» *); men
lagstiftande magten i öfrigt delar han med
Ri-kets Ständer, d. v. s. nationens
representanter af de fyra stånden: Ridderskap och Adel,
Presterskap, Borgare, och Bönder, hvilka å
sin lida hafva oinskränkt beslutanderätt i alla
beskattningsfrågor. — Konungen eger «allena
styra sitt rike på sätt regeringsformen
föreskrifver», men skall dock inhemta
upplysningar och råd af sitt Statsräd, bestående af
10 ledamöter, af hvilka minst 4 skola vara
tillstädes vid föredragningen och afgörandet af
alla regeringsärender. Från dessa undantagas
likväl s. k. ministeriela och kommandomål.
J)e förra afgör konungen efter alt blott
hafva hört statsministern för utrikes ärendena
eller någon annan tillkallad ledamot af
statsrådet, de sednare i närvaro af den
krigsdepartements-chef, till hvars förvaltning saken hörer.
Af statsrådets tio ledamöter skola sju vara
chefer för hvar sitt departement; de öfriga äro
konsultativa. Alla från konungen utgående
’) Detta konungens envälde i den ekonomiska
lagstiftningen härleder sig redan från
Magnus Ladulås, hvilken genom
Skenriingc-stadgan af år 1285 tillegnade sig ett
betydligt inflytande på lagstiftningen i sådana
ärenden; men år 1682 uppdrogs denna
lagstiftning första gången formligen åt
konungen. Under frihetstiden fick konungen
mellan riksdagarna med Riksrådet göra
stadgar och förordningar, hvilka dock
underställdes näst inträffade riksdag; hvarken
1772 års Regeringsform eller Säkerhetsakten
nämner någonting derom; men i 1778 års
riksdagsbeslut göres skilnad mellan
lagfrågor, i hvilka konung och ständer
gemensamt besluta, samt ekonomiska frågor, dem
konungen blott till ständernas underdåniga
yttrande i nåder aflemnat. Våra nu
gällande grundlagar (R. F. § 89, R. O. g 34)
säga uttryckligen, att ständerna i dessa mål
icke få besluta annat eller mera än
föreställningar och önskningar att hos
konungen anmälas. Imellertid finnes ingen
bestämd gräns för den ekonomiska
lagstiftningen, utan dit antagas allt det höra, som
icke är grundlag, allmän kyrko-, civil- eller
criminal-lag.
expeditioner och befallningar skola, för att
bli gällande, vara försedda med
kontrasigna-tion af vederbörlig föredragande, hvilken
är pligtig att vägra sin kontrasignation, då
han finner konungens beslut strida mot
Regeringsformen. Statsrådets i konseljen
närvarande ledamöter skola i alla förekommande
mål ovilkorligen till protokollet yttra sina
meningar och, i händelse konungen skulle fatta
uågot heslut, som strider mot grundlagen eller
allmän lag, icke blott emot sådant göra
kraftiga föreställningar, utan ock sina särskilda
meningar till protokollet anföra, vid äfventyr
alt i annat fall ansvara för beslutet, såsom
hade de tillstyrkt detsamma. Statsrådets
protokoller skola vid hvarje riksdag granskas af
Konstitutionsutskottet, hvilket i vissa fall kan ställa
statsrådets ledamöter inför Riksrätt, i
hvilken presidenten i Svea Hofrätt är ordförande,
medan bisittarne utgöras af rikskollegiernas
presidenter m. fi. Efter
konstitutionsutskottets hörande kunna också ständerna hos
konungen till entledigande anmäla den eller dem
af statsrådets ledamöter, som de anse i lina
rådslag icke hafva iakttagit rikets
sannskyldiga nytta. Sedan 1809 tillsattes en särskild
embetsmän, kallad cRikets Ständers
Justitieombudsman», som skall vaka öfver rättvisans
skipande samt domstolarnas och
embetsmannens handhafvande af lagar och författningar;
för att utöfva hans embete under laga förfall
för Justitieombudsmannen tillsättes en
suppleant*). Vid hvarje riksdag väljes en (af 12
ledamöter af hvartdera ståndet bestående)
Opinionsnämnd, som skall yttra sig om huruvida
Högsta Domstolen uppfyllt sina åligganden
eller icke.
Rikets Ständer sammanträda (sedan 1840)
hvart tredje är till lagtima riksdag; dock
kan konungen äfven dessförinan
sammankalla dem till ttrlima riksmöte. Af
Ridderskapet och Adeln eger hvarje på riddarhuset
introducerad ätt säte och stämma på
riksdagen genom sin hufvudman; Presteståndet
bildas så, att ärkebiskopen, biskoparne och
pastor primarius i Stockholm kallas af
konungen, medan kyrkoherdarne bland sig inom
hvarje stift välja. ett för stiftet bestämdt
antal ledamöter. Äfven komministrarne hafva
rättighet alt, om de sådant åstunda,
inom sig utse en fullmägtig för hvarje stift,
och till presteståndet räknas derjemte 2
professorer frun hvartdera universitetets
verldsliga fakulteter samt 2 ofrälse civila
ledamöter af Vetenskapsakademien. —
Borgareståndet bestod förut af fullmägtigc, valda gc-
*) I samma ändamål var Justitie-Kansler
s-Embetet ursprungligen inrättadt, och uti
ett ständernas memorial till Kongl.
Majestät vid riksdagen 1765—66 kallas
denna embetsmän för «folkets ombud».
F. n. åligger det Just.-Kanslern att sjelf
eller genom de under honom ställda
fiska-lerna föra konungens talan i mål, som
röra allmän säkerhet och Kronans rätt; men
gemensamt med Just.-Ombudsmannen vakar
han öfver lagars och författningars
obrotti-liga efterlefnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
