Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abild - Abo - Abusa - Ackjern eller Ackjär och Akärn - Acklinga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bred, och försedd med torn. Utanpå
kyrkans östra mur äro general-majoren
och landshöfdingen B. Lilliehööks och
hans frus Anna Ekeblads i sten
uthuggna sköldemärken jemte årtalet 1 669;
deras familjgraf, en utbyggnad på
norra sidan af kyrkan, är till öfra delen
öppen inåt kyrkan och begagnas till
sittplats vid gudstjensten^ af
Hjulebergs herrskap. Större delen af
kyrkans silfver är ditskänkt af slägten
Lilliehöök. I kyrkotornet hänger en
klocka, som raed lika svårläst som
besynnerlig stil, har denna inskrift: 1PR +
T+ VR Denne klocke lod Olaus Tott
stöbe med Sognemends tillhjelp 1538.
Socknens narau har fordom skrifvits Abelt,
Abbel, Abolt och Abeld. Det härledes
från Apel (trädet), ined påstående att
b fordom hade ljud sora p; och en
sägen derom är följande: »Det är i
synnerhet i södra Sverige en vanlig saga,
att man vid val af plats för en
tillämnad kyrkobyggnad spänut ett par
tvilling-oxar för en bjelke, sten eller annat
och låtit dera sedan gå hvart de
behagade; finnes äfven här. Oxarna hafva
stadnat under en apel, der kyrkan
sedan byggdes och fick deraf sitt namn »
På fornlemningar har socknen ringa
förråd. På norra sidan om kyrkan i Abilds
gärde äro tvenne ovala stenkretsar. Pä
en höjd nära Hjuleberg är en sten, i
hvilken flera mindre häl äro uthuggna
omkring ett större, som är i midten;
möjligtvis offerbord; troligen en s. k.
elfqvarn. I de af allmogen omtalade
jättefyit i härvarande berg igenkänner
fornforskaren endast liatur-formntioner,
icke några spår efter våra hädangångne
förfäder. Vid Byd gjordes i slutet al’
förra århundradet ett jordfynd,
bestående af en guldring om 4 dukaters
vigt, på hvilken Kristi korsfästelse
föreställdes. Ryd skall fordom varit en
stor herrgård. leke långt från Hålryd,
3/4 mil från kyrkan, är ett berg,
Kyrko-berget kalladt, hvarpå fordom varit en
andaktsvård. Blott ett säteri,
Hjuleberg (se denua art.), och en by, Abild,
finnas i socknen. Adress: Falkenberg.
Abo. Gästgifvaregård uti Högsby
kocken, Handbörds härad och Kalraare
lan; skjutsar:
I nordost till Brötterum. . 1 1/2 mil.
I sydvest till Kråksmåla. . 1 mil.
I norr till Staby . . . . 1 % mil.
I nordost till Åby. . . . 2% mil.
Abusa, ett skatte-rusthåll om 1
mantal, i Hellestads socken och Torna
härad af Malmö län, har en utmärkt
vacker belägenhet, är väl bebygdt och har
en väl anlagd trädgård. Denna
egendom har först tillhört slägten
Tigerschiöld, och i början af 1 7 00-talet egdes
den af häradshöfdingen i Torna härad
Wickman Tigerschiöld, sora afled 17 23
och begrofs i Dalby kyrka, hvilket
vidare omtalas under rubriken Dalby.
Sedan innehade lagman Tigerschiöld
gården, och sednare egare hafva varit:
ryttmästaren Orling, löjtnant Warg,
löjtnant Kohrtz, häradshöfding
Appel-berg. kapiten friherre J. Gyllenkrok,
krono-befallningsman J. Berlin;
köptes 1825 af kronobefallningsmannen N.
Klow. Egendomen såldes sedan delvis;
och köpte kapiten Ljungman 18 27
större delen, som lian sedan lät enskilta
från det öfriga och aulade der en
enskild gård, kallad Eliselund, som är väl
bebyggd af ekekorsverke med
tegelväggar. — På backen norr om Abusa gård
är en sten upprest, sora liar denna
inskrift: Centurioni qui. ad. Pultavam.
fovtiter. occubuit. Carolo. Filio. Pater.
Ludovicus. Fahlström, in. memoriam,
posuit.
Ackjern eller Ackjär och Akärn, ett
jernbruk i Lungsunds socken och
Filipstads bergslag af Karlstads län. Här
fauns Ar 1639 1 stångjernshammare; år
1689 erhöll bruket nya privilegier och
iiade 1 69 5 1 hammare och 2 härdar.
Bruket bestod år 184 0 af 2 härdar
samt hade 402 sk® 10 IS privil. årligt
smide mot 3 sk® 10 ltb hammarskatt,
och brukets tillverkning utskeppades på
Göteborg. Det eger nu 2 fria härdar,
med oinskränkt smidesrätt, och 52 sk®
10 IS frälsesmide. Ar 1719 var
brukspatron Camitz egare af bruket, år 1840
L. M. Ekelund, och uuvarande egaren
är C. af Geijerstam.
Acklinga, en socken i Wartofta härad
af Mariestads län. Arealen kan icke
uppgifvas. Tvenne sjöar finnas inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
