Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aggarp - Aggarp - Aggarö - Agneholm, eller Agnaholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvar sitt l/2 mantal i Aggarp. Den
förre, F. A. Hård, innehade Ekholmen
till sin död 1818 och var den sista af
denna gren af slägten Hård. Gården
eges nu af bönder. Aggarp
återförsåldes sedan till kyrkoherden i Kulltorp,
Hans Svanström, och efter hans död
1783 kom gården till hans måg och
efterträdare, kyrkoherden Zachar. Lund,
och dennes dotter, Maria Kristina Lund,
medförde densamma till sin man,
häradshöfdingen Nils Peter Lagerbjelke,
som här anlade en stor trädgård med
800 fruktträd; efter hans död 1837
innehafva hans enka och barn ännu
gården.
Aggarp, en gård i Björkö socken och
Östra Härad af Jönköpings län. På
detta skattehemman, om 1 mant., bodde
länge en bondslägt, vidt utgrenad i
socknen, som kallade sig Trolle och
ansågs härstamma af den adliga slägten
Trolle. En löjtnant vid Smålands
kavalleri, P. Jakobsson till Aggarp, död
1658, förekommer på en fana i Björkö
kyrka, och man tror, att han är af den
gamla slägten Björnram. De tvenne
sista bönderna af Trolleslägten hafva
sedan 1837 utflyttat.
Aggarö, ett frälse-säteri på en ö af
samma namn i Mälaren, tillhörande
Kärrbo socken i Siende härad af
Westerås län, belägen omkring 1/8 mil från
fasta landet; i sundet derimellan går
stora segelleden fram till Westerås.
Aggarö är en gammal sätesgård,
hvilken, tillika med säteriet Frösåker, äfven
beläget i Kärrbo socken, har i äldre
tider tillhört den gamla slägten Cruus.
Den förste af denna slägt, som egde
bägge dessa egendomar, var Nils
Larsson Cruus till Wärnsta, hvilken
tillbytte sig 1 mantal i Frösåker 1571
af kronan mot hemman i Uppland.
Derefter har Jesper Nilsson Cruus, dels
genom byte 1612, dels genom köp 1639,
af kronan bekommit andra hemman i
socknen, och landshöfdingen Gust. Cruus
tillbytte sig 1663 frälsehemmanet
Norr-torp på Långholmen, hvilken ö ligger
söder om Aggarön, och lade detsamma
under Aggarö gods. Derefter har
landshöfdingen i Uppland, frih. Klas
Hermansson Fleming, innehaft gården och
skref sig till Aggarö; död 1681.
Sedan kom egendomen till slägten
Cronstedt, och presidenten i Krigskollegium
m. m. friherre Karl Cronstedt bildade
af Aggarö och Gäddeholm uti Ihrsta
socken år 1743 fideikommiss åt tvenne
sina söner. Derefter innehade
kammarherren frih. Fredrik Cronstedt godset
på 1750-talet och löjtnanten frih. Karl
Fredrik Cronstedt 1825. Nuvarande
egaren är grefve Karl Gustaf
Lewenhaupt, son af majoren och riddaren
grefve Gustaf Lewenhaupt, och gift med
friherrinnan Charlotta Elisabeth von
Essen. — Aggarö utgör 1 mant.
frälsesäteri, och tillika med Gäddeholm, 1 3/4
mantal, samt underlydande, tillsammans
15 31/32 mantal, hvarom vidare i
beskrifningen om Gäddeholm.
Agneholm, eller Agnaholm, har fordom
varit en stark fästning på en liten
holme, som nu kallas Aneholmen, der
Gullspångs-elf flyter in i Wenern; den
tillhör Amnehärads socken i
Westergötland. En konung Agne skall gifvit sitt
namn åt fästet, likasom åt Amne- eller
Agnehärad. Under drottning
Margaretas tid var slottet beryktadt såsom säte
för danska fogdar, hvilka på det
omenskligaste plågade kringboende allmoge.
På Engelbrechts befallning förstördes
denna fästning 1433 af
vermlänningar-ne under Peder Ulfssons befäl; men kon.
Erik af Pommern lät åter iståndsätta
den. Sägnen förmäler, att en Otto
Torbjörnsson Stutb, en dansk fogde på
fästningen, varit så sträng och grym, att
han låtit föra de uppstudsiga af
allmogen och felaktiga af sitt husfolk ut på
2 stora stenar i elfven, der de genom
köld och hunger under flera dagar
måste umgälla sina fel. Stenarne hafva
sedan fått namnet Plågan och
Fängelsestenen. Denne Stuth var likväl den
sista, som herrskade på Agneholm;
slottet och fästena blefvo sedan förstörda
och uppbyggdes aldrig. Efter dem
finnas nu inga lemningar qvar, blott
några lösa stenar. Denna fästning lärer
äfven haft trakten omkring till län; ty
konung Håkan utfärdar ett bref från
Avanäs till inbyggarne i Agnaholms
län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
