Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allhelgona socken - Allvar - Allö - Almajalos-Jegna - Almare-Stäke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och 21 flickor i enskilda läroanstalter
samt 40 gossar och 35 flickor i
hemmet. Tillsammans 95 gossar och 80
flickor. — Helgona eller Allhelgona
socken, hvarom ofta nämnes i handlingar
från katolska tiden, att den har haft
egna kyrkoherdar och egen kyrka, är nu
annex till Skenninge stads regala
pastorat och begagnar gemensam kyrka med
staden, hvarom vid Skenninge beskrifning
finnes vidare omnämndt. — Bland
fornlemningar nämnas en runsten vid
prestgården, grifthögar och bautastenar
vid Husbyfjöl-vägen nära Ornsnäs, en
stor grifthög bortom Wistena, o. s. v.
På Lagmansberga egor finnes en
helsokälla, som varit föremål för folkets
dyrkan. Danskarne brände och sköflade
under krisret 1667 de kringliggande
socknarna, äfvensom denna, men skonade
Skenuinge by. Den betydligaste gården
är Lindevad. Adress: Skenninge.
Allvar. Så kallas på Gotland och, i
synnerhet på Öland, den skarpa,
jordbetäckning saknande, kalkflis, som
ligger i dagen på dessa öar och bildar
Ölands mellersta del mellan
Landtborgarna. Se Öland.
Allö, Så kallades den dåvarande
holme i Helge-sjö, på hvilken kon.
Kristian IV af Danmark år 1613, efter
förstöringen af staden Wä, utstakade
platsen för det nuvarande Kristianstad,
hvilket fick sina privilegier 1615 och
sitt namn 1617.
Almajalos-Jegna. Fjälltopp om 5,670
fots böjd, på gränsen mot Norge,
vester om Wirijaur i Luleå Lappmark.
Almare-Stäke, berustadt säteri, 2¼
mantal, i Näs socken och Bro härad a:
Uppsala län, utgöres af en ö i
Mälaren, kallad Stäkes-öu, bildande det
trångaste passet af segelleden mellan
Stockholm och Uppsala. Gården är belägen
3 mil från den förra och 4 mil från
sistnämnde stad. Ön är ¼ mil bred
och ½ mil lång, omsluten af Mälaren,
och är skiljd från Sollentuna härad i
Stockholms län genom ett större sund.
hvarigenom länsgränsen går, och från
Näs sockens fasta land genom ett
mindre sund. Det större sundet, genom
hvilket nu mer segelled ensamt är
öppen, ligger vester om ön, och dervid
låg det fordna slottet, det historiskt
namnkunniga Almare-Stäk, likasom nu
den nya mangården. Det andra sundet
ligger vester om ön och kallas Lilla
eller Bakstäket. Öfver begge sunden
äro broar byggda; den öfver östra
sundet är försedd med vindbrygga för
sjöfarten skull. Vägen från Stockholm till
Westerås går midt öfver ön. Stäkes-ön
är en bland de vackraste och
fruktbaraste öar i Mälaren. Norra delen
är skogbevuxen, de öfriga utgöra
herrliga slätter af sädes- och ängsmark, här
och der afbrutna af grönskande kullar,
bevuxna med löfskog. Fordom hafva här
funnits näktergalar, ditkomna från
Svartsjö kungsgård, i hvars omgifningar
drottning Kristina lät utplantera detta
fogel-slägte, som derifrån sedan spridde sig
till de närbelägna öarna i Mälaren.
Men det är icke endast denna ös
naturskönheter och förmåner, som väcka
en allmän uppmärksamhet, utan
fastmer dess fornminnen, som göra den till
en bland de märkvärdigaste i riket.
Detta ställe var utgångspunkten för de
flesta olvckor, som under Kalmar-unio-
nens oroliga tidhvarf drabbade svenska
folket; ty här var då prestligaus
förnämsta näste.
Gården har från forntiden kallats
Almare- eller Almarna-Stäk och sednare
Biskops-Stäk till skilnad från
Herre-eller Baggar-Stäk vid Bo på Wermdön,
hvarifrån icke långt ligger Ala Stäke,
som ännu 1 743 voro befästa.
Namnet härledes af all, hela, mar, sjö, och
stäk eller stock, sund, och skulle
således betyda hela sjöns utlopp. Att
Stäkes-ön redan i djupa hedendomen varit
odlad och bebyggd, kan tagas för
afgjordt, hvilken förmodan äfven styrkes
af ännu i orten gängse sägner och af
dervarande fornlemningar, och alla våra
äldre häfdatecknare äro ense om, att
här fordom varit ett fäste, uppbygdt
till värn för Uppsala och Sigtuna,
emedan fiendtliga flottor först måste
passera de trånga sunden vid Stäke, inan
de kunde framtränga till nämnda
städer. Tiden, när ett sådant fäste blifvit
uppfördt, kan dock icke bestämmas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
