Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almare-Stäke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1200-talet, utom en mängd landtgods, några
befästa slott, biand hvilka
Biskops-Arnö i Ofver-Grans socken var försedt
med den bästa befästningen; men i
anseende till belägenheten var det af föga
nytta för deras ränkfulla planer, och
icke heller nog starkt för att kunna
trotsa folket, då det uppreste sig för
sin frihet. De hade derföre länge
kastat begärliga blickar på Stäke, sora
hade en för ändamålet passande
belägenhet mellan Stockholm och Uppsala,
och det lyckades slutligen erkebiskop
Nils Ragvaldsson att få Stäke lagdt
under erkebiskopsbordet. På herremötet
i Arboga 1440 framställde han denna
sin önskan, och genom beslut d. 3 Okt.
samma år beviljades honom och hans
efterträdare på biskopsstolen, »att lösa
och skifta till sig Almare-Stäk med alla
tillagor i vått och torrt, hvad namn
det helst nämnas kan, blott kronau får
fullt för fullt i sin skatt och andra
egande låta sig nöja»; och när detta
lagligen blifvit fullgjordt, »att han och
de må fritt och ohindradt hafva, bruka,
behålla och bygga som honom och dem
bäst täckes, mur- och träbyggning till
slott eller gård.» Detta tillståndsbref
stadfästes sedermera af konung
Kristoffer 1442. Strax började erkebiskop
Nils byta till sig och köpa det ena
hemmanet efter det andra på och i
närheten af Stäkes-ön och lade dera
under Almare-Stäks gods. Men inan vi
ytterligare fortsätta godsets historia
under erkebiskoparnes tid, torde det, för
sammanhanget skull, vara nödigt att
förutskicka några ord om de äldre
egarne till hemman på Stäkes-ön.
Det är förut nämndt, att erkebiskop
Johannes egde gods på Stäkes-ön, och
troligen tillföll detta, sedan han
ihjälslogs af Esterna 1188, hans arfvingar
af Runby-slägten, och det är redan
anmärkt, att ön i äldre tider var delad
mellan flera egare; men säkert är, att
på 13- och 1400-talen flera jordlotter
funnos der, hvilka innehades af
särskilda personer. Detta styrkes af förut
nämnde Arboga mötes bref af 1440,
deruti det tillstädjes erkebiskop Nils
Bagvaldsson att tillbyta sig gods på
Stäkes-ön, blott han »gåfve jord för jord,
ränta för ränta, lika mot lika, hvad
ränta eller afgäld det kunde helst vara,
åt hvem den tillhörde, friborna män eller
skattebönder, enär han deras godvilja
dertill kunde få.» Vidare synes detta
af många köpe- och bytesbref från den
tid, erkebiskopsstolen kom i besittning
af Stäkes slott. Följande egare af gods
på ön kunna företrädesvis anföras. Den
första af dem är riksrådet Karl
Kristiersson, som, jemte sin husfru Helena,
testamenterade 1328 jord på Stäkes-ön
till Sigtuna kloster, hvilken gåfva sedan
år 1345 stadfästes af konung Magnus
Smek, då munkarne äfven fingo försvarsbref
på Almare-Stäks skog och fiske.
Derefter förekomma Jon Karlsson
(Lejonansigte) och dennes son riksrådet
Amund Jonsson, som skref sig till
Ringstaholm och Almare-Stäk. Efter hans
död, 1397, kom Stäkes-godset till
slägten Sture genom hans dotter Kerstin,
hvilken blef gift med riksrådet Amund
Sture, som sedan skref sig till Räfsnäs
och Almare-Stäk. Allt detta intygar en
dom vid Sollentuna ting 1424. Om
slottet tillhört Karl Kristierssons slägt
och derefter hans arfvingar af
Sturefamiljen, kan nu svårligen med
handlingar styrkas; men det är sannolikt
att så varit, ty äldre bytesbref intyga,
att de egt holmen och färjestaden. Att
slottet icke varit Uppsala öde eller
tillhört kronan, är förut nämndt. leke
heller omtalas, att någon konung varit
i besittning af slottet, förrän Erik af
Pommern, sora gaf det, bland andra
gods, till sin drottning Filippa 1420
och äfven lät inskrifva det i sin
jordebok som ett rikets slott; men deruti
blef sedan förändring.
Sedan erkebiskop Nils Ragvaldsson,
genom Arboga herredags beslut 1440,
fått tillstånd att köpa och tillbyta sig
gods på Stäkes-ön, gick han strax
derefter i författning derom, såsom synes af
många fastebref, af hvilka här anföras
några, emedan de äfven omtala
dåvarande godsegare på nämnde ö. Redan
samma år tillbytte han sig af Jöns i
Glia och Lars i Andesta jord i
Almare-Stäks by, jemte qvarnströmmen och
fiskvatten, mot jord i Bagare i Sollentuna
och i Rinkaby uti Lofö socken;
året derpå stadfäste Gustaf Amundsson
Sture det byte, som hans moder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
