Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almare-Stäke - Alma-ån - Almby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skref sig friherre till Lundholm, herre
till Stake m. m. Han var gift med
Anna Johansdotter Skytte och dog på
Stake 1646. Riksrådet grefve Johan
Gyllenstjerna, som blef grefve till
Björkesund 1674, skref sig äfven till Stäke.
Han egde en sådan styrka, att han
med blotta händerna kunde raka ut en
hästsko och klämma tillsammans den
största silfverbägare. Han hade en
naturlig afsky för qvinnor, hvarföre han,
vid en af enkedrottningen af Danmark
anställd måltid, hvarvid med flit var så
tillstäldt, att bara fruntimmer
uppvaktade, måste ut ifrån bordet. Han var
icke heller gift, och vid haus död 1680
utgick denna grefliga gren. Godset
reducerades sedan, men återköptes af
hans arfvingar 1683. Före denna tid
lärer Stäke varit utarrenderadt till
Fabian Wrede. Sedermera kom det till
slägten De la Gardie och tillhörde denna
slägt till 1767. Riksrådet grefve Axel
Julius De la Gardie innehade gården
såsom kronorusthåli. En sägen är, att
De la Gardie beklagat sig hos konung
Karl XI, att gården var hårdt berustad
med en dragon. Konungen, förtretad,
skall då hafva svarat: »En De la
Gardie har nog råd att hålla två ryttare»,
hvarpå tvenne påfördes Staket och
qvarstå ännu. Han var gift med Sofia
Juliana Forbus och dog 1710, då hans
son, riksrådet Magnus Julius De la
Gardie, troligen blef egare af gården,
och efter hans död 1741 gick den till
sonen, en af rikets herrar grefve
Pontus Fredrik De la Gardie till Sjö och
Stäke. Han löste gården till säteri
och dog 1791. År 1796 köptes
egendomen af hofmarskalken friherre
Rudbeck, som åter sålde den 1799 till en
af rikets herrar, överståthållaren grefve
Samuel af Ugglas, som hade den till
sin död 1812, hvarefter en af rikets
herrar grefve Gustaf af Ugglas
innehade gården till sin död 1853, då den
ärfdes af hans dotter, Ulrika Sofia
Charlotta af Ugglas, gift med grefve Karl
Magnus Ludvig Björnstjerna.
Gården har en utmärkt vacker
belägenhet, omgifven af trädgårdar och
parkanläggningar. Det nya karaktershuset,
i italiensk stil, är uppfördt af hans
excellens grefve Samuel af Ugglas. I
parken finnes ett större monument af
jern, upprest till minne af friherrinnan
Akerhjelm, född af Ugglas.
Alma-ån. Den i Christianstads län
och ungefär midt i Skåne belägua
Finja-sjöns aflopp i Helge Å.
Almby, en socken i Örebro härad och
län, har en areal af 6,804 tunnland,
hvaraf 70 äro sjöar och kärr.
Hjelmaren och Svartåns nedersta lopp utgöra
socknens norra gräns; nämnda å utgör
äfven gränsen mot Långbro socken.
Sjöstranden till inemot Hjelraarsberg är
sänk, östligare något högländt, sandig
och skogig, likasom socknens södra del,
der den låga ås, som begränsar
Täby-ån på norra sidan, framstryker, men
med tilltagande höjd öster ut;
mellersta vestra bygden är jemn och bördig
med lerjord. Skogen är i allmänhet
tillräcklig för behofvet; meu flera
hemman hafva ingen. Hufvudnäringen är
åkerbruk med afkastning öfver behof.
Socknen innehåller 3 37/8 oförmedlade
och 303/g förmedlade mant. samt hade
1810 656, 1840 928 och 1856 944
invånare. Socknen har både fast och
ambulatorisk skola, med 1 examinerad
lärare. Ar 1856 besöktes den förra af
37 gossar och 28 flickor och den
sednare af 19 gossar och 11 flickor.
Dess-uutom undervisades en gosse i allmän
och en i enskild läroanstalt. Således
tillsammans 57 gossar och 40 flickor.
— Almby är annex till Örebro regala
pastorat, tillhörande Örebro kontrakt
och Strengnäs stift, till hvilket
pastoratet nämnes såsom hörande redan år
1314. Kyrkan, som ligger 1/4 mil
från Örebro, är gammal, byggd af
sandsten med tjocka murar. Här är
ett grafkor för slägten Åkerhjelm, och
fordom fanns äfven ett sådant för
slägten Lejonhufvud; men detta uppläts på
1750-talet till kyrkan. Ormesta by
här i socknen uppgifves som stamort
för den i kyrkans häfder
namnkunniga slägten Rudbeckius, adlad
Rudbeck ; och biskopen i Westerås Johan
Rudbeckius var här född 1581 af
hä-radsskrifvaren Johan Persson och hans
hustru Kristiua Bose, hvilka äfveu hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
