Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alunda - Alvastra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komma körslor för jernbruken i de
norrut liggande socknarna. Socknen
innehåller 148 1/2 oförmedlade och 144 1/2
förmedlade mantal, hvaraf 51 l/2 skatte,
32 1/2 krono och 6 1/2 frälse, eller
tillsammans med Morkarla annex 1 693/g
förmedlade mantal. Folkmängden var
1810 2,340, 1840 2,618 och 1856
2,583 personer. Socknen har en fast
och 2:ne ambulatoriska folkskolor. Den
förstnämnda, som har 2 lärare,
besöktes 1856 af 27 gossar och 34 flickor,
och de sednare, äfven med 2 lärare,
besöktes af 34 gossar och 38 flickor;
dessutom undervisades 91 gossar och
82 flickor hemma; således tillsammans
152 gossar och 154 flickor. Under
dessa uppgifter är äfveu annexet
Morkarla inbegripet. — Alunda var under
katolska tiden kanonikat vid Uppsala
domkyrka, instiftadt af erkebiskop Folke
(Engel) på 1270-talet; men i kraft af
Westerås recess 1 527 blef kanonikatet
indraget till kronan, då kon. Gustaf I
gaf detsamma till magister, sedermera
erkebiskop Hans Petri Nericius. Alunda
utgör nu, tillika med Morkarla, ett
regalt pastorat af l:sta klassen,
tillhörande Olands och Frösåkers kontrakt af
Uppsala stift. Kyrkan, som ligger 3l/2
mil från Uppsala och 3 ’/3 från
Osthammar, är till en del mycket gammal
och har troligen från början varit bel
och hållen uppbyggd af gråsten; men
efter de brandskador hon undergått,
såsom åren 1709 och 1715, har hon
dels blifvit reparerad, dels ombyggd,
hvartill man begagnat tegel, så att hon
nu delvis är sammansatt af sten och
tegel. Denna ombyggnad skedde åren
17 80 — 87, då kyrkan äfven blef
försedd med ett högt torn på vestra
gaf-veln, och är lion nu rätt vacker. Vid
invigningen fick bon namn af Gustaf
Adolfs kyrka efter då varande
kronprinsen. Flera dyrbarheter och
minnesmärken från äldre tider förvaras i
kyrkan, hvaribland antika messhakar,
dalmatikor och en funt med kettil. Ett
epitafium är uppsatt i koret öfver
jägmästaren i Uppland Karl Fredrik
Rotenburg till Kydingeholm, död 1630,
och under grafstenar framför altaret
hvila trenne församlingens prester med
sina hustrur och barn. I äldre
handlingar skrefs socknens namn Adhelunda
och Adlunda, och nämnes den 1291 och
1314 såsom hörande till Oland. — Af
fornlemningar här i socknen uppgifvas
4 runstenar i och vid kyrkan, 1 vid
Långören och 1 vid Klef samt
grift-högar vid Spånga. Ett sällsyntare fynd
gjordes 1824 på Södra Löfsta egor,
bestående af flera medeltidsmynt,
förnämligast af Sten Sture den Äldres,
Westerås örtugar samt brakteater, dels med
St. Eriks krönta hufvud, dels med
bokstafven A under en krona samt 2 rosor.
Detta sednare mynt föreställer Westerås
vapen, som det af ålder varit, och
härledes, enligt en gammal legend,
latinska namnet Arosia (a Rosa) af en
solros, som vext på den höjd, der
Westerås slott nu är anlagdt. Brenner
uppgifver, att sådana mynt tillhöra kon.
Anund Jakob! — Bland 6 3 gårdar och
byar, som finnas i socknen, äro 47
omnämnda i handlingar från 12-och
1300-talen, och de flesta flera gånger;
dessutom förekomma i dessa handlingar 10
gårdar, såsom liggande i Alunda; men
deras namn finnas icke mer derstädes.
De betydligaste gårdarne äro nu Ål
och Kydingeholm. Adress: Uppsala,
Spånga.
Alvastra, fordom kungsgård, sedan
krono-säteri och nu boställe för
öfversten vid Första Lifgrenadier-regimentet,
ligger i Wester Tollstad s:n och Lysings
härad af Linköpings län, 1/4 mil från
kyrkan. Dess belägenhet vid foten af
Omberg och nära Wettern är utmärkt
vacker. Alvastra har, enligt biskop
Brasks vitsord, varit en by, gammalt
frälse, och konung Sverkers gemål
Ulfhilds morgongåfvogods, då klostret der
grundades. Sedan kom gården till det
bredvid liggande Alvastra kloster, och
då detta, genom Westerås recess år
1527, indrogs till kronan, medföljde
äfven dess gods, således äfven gården
Alvastra. Kort derefter kom gården
i enskilda personers besittning som
förläning. Såsom sådan kom den redan
år 1528, med inkomster och tillbehör,
till Börje Nilsson, 1529 till Nils
Svensson, 1533 till Peder Svenske, o. s. v.
År 1560 testamenterades Alvastra gods
och ladugård till hertig Magnus. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
