Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alvastra Kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biblioteket lära vid en år 1415 uppkommen
eldsvåda till en stor del gått förlorade,
och klostret skadades betydligt. Det
reparerades åter och förkofrades, tilldess
det, i följd af Westerås recess 1527
lades under kronan. Berättelsen om
klostrets öden efter denna tid skall
fortsättas; men det torde ej vara ur vägen
att förut kasta en blick på dess läge
och det utseende, det denna tid hade,
samt på de lemningar, som nu äro
öfriga , dervid vi följa den intressanta
berättelse, som den snillrike professor
Brunius derom meddelat; likväl må det
tillåtas, om vi här göra några tillägg.
»Det väcker i sanning en smärtsam
känsla», yttrar den utmärkte
fornforskaren, »att denna härliga byggnad varit
vida mindre blottstäld för tidens
åverkan än för vandalismens förstöring»,
och denna tankes riktighet bevisar han
genom följande meddelanden angående
Alvastra kloster-byggnaders förstörelse.
»leke lång tid efter klostrets och dess
egendomars förenämnda indragning till
kronan, använde konung Gustaf I en
betydlig del af dess byggnader för
uppförande af ett kungligt slott i
Wadstena, som pågick 1 545 och följande
åren. Det berättas, att riksrådet Per
Brahe den Äldre, naturligtvis med
nådig tillåtelse, sedan låtit vid Alvastra
kloster bryta tegelsten för sitt nya slott
på Wisingsö. Konung Johan III gaf
väl sedan 1 575 ståthållaren i
Östergötland, Johan Bjelke, befallning, att
klosterkyrkan skulle iståndsättas och, efter
Bjelkes död året derefter, utfärdade han
en dylik befallning till Nils Hansson;
men verkställigheten häraf uteblef dock.
På 16- och 1700-talen, då kärleken till
fäderneslandets fornminnen blifvit väckt
af de män, som då bevakade deras
helgd, torde åtminstone de då
qvarvarande lemningarne af
kloster-byggnaderna fått någorlunda vara i fred för
helgedomsrånare; man vet dock, att
innehafvarne af gården äfven under
denna tid tillegnat sig materialier af
ruinerna till sina egna byggnader och
i synnerhet till kalkbränning. Försö
gjordes äfven att förstöra ruinerna i
stort, hvilket synes af den utaf Hjo
stads- och landsförsamlingar ingifna
ansökan att få från dem hemta
byggnadssten för deras kyrkas uppbyggande; en
skamlig begäran, hvilken konungen 1797
afslog med förklaring, att dessa ruiner
borde såsom uråldriga minnesmärken
fredas och ostörda lemnas.»
»Hvad likväl en rå egennytta har
vågat, trots både allmänna och
särskilda stadganden, skall här med några
ord omnämnas», säger författaren
vidare, och ur hans berättelse om
klostrets och dess kyrkas ännu befintliga
lemningar meddela vi följande korta
utdrag. »Vid pass 2- till 300 steg från
foten af Omberg, hvarunder vägen
slingrar sig, ligger en låg, men tämligen
rymlig kulle. Ungefär på midten af
denna kulle märkas betydliga
grundvalar och några mursträckor efter fasta
klosterhus. En källare med en
dörröppning af huggen kalksten och ett
vackert hvalf af kalkflis är 27 fot lång
och 20 bred. Denna källare, i midten
hvaraf en herrlig källa framväller med
ymnigt vatten, måste stått i förening
med en annan, som ligger härjemte,
och hvilken icke får undersökas,
emedan den begagnas till hushållsbehof.
Här qvarstår en kalkstensmur, 24 fot
lång och 8 hög, hvilken måhända är
en lemning af en byggnad å dessa
källare. leke långt härifrån märkes en
ganska fast gråstensmur, hvilken, 15
fot hög, tyckes vara en lemning af en
mindre byggnad.»
Kyrko-ruinen, som ligger på norra
sluttningen af denna kulle, är så till
vida i behåll, att bela dess anordning
kan med fullkomlig säkerhet uppgifvas,
hvilket ock herr Brunius noggrannt
verkställt i sin berättelse, till hvilken
konstkännaren hänvises. Här skola vi
blott med några få ord omnämna
kyrkans byggnadssätt till det yttre och
inre. Hon har bestått af långhus,
tvärskepp samt kor och sidokapeller, allt
med tunnhvalf. Dimensionerna för
densamma hafva varit rätt ansenliga.
Mel-lanskeppets längd utgör 89 l/2 fot, dess
bredd 23 1/4; korets längd är 30 1/4 fot
och tvärskeppets 77 1/2; mellauskeppets
höjd från golfplanen till slutstenarna
är 36 1/2 och sidoskeppens 23 1/2
Mellan- och tvärskeppen samt koret och
kapellerna förstärkas med yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
