Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
söder om Asby-fjärden, samt på Asby
udde Skalleberget, Kaptensbacken och
Majdalsbergen m. fl. Rådande
jordmånen är å bergen, der dessa äro
jordbe-tëckta, sandmylla eller sand, i dalarna
mest sandmylla, öfverallt besvärad af
klappersten; svagt lerblandad är jorden
blott på Asby uddes östra strand.
Åkerbruket har i Asby fått större
utsträckning, särdeles i socknens östra hälft,
än i häradets flesta andra delar;
ängsbruket och boskapsafveln stå ej lägre;
men skogsbruket har aftagit genom för
mycket anlitande af skogen, och många
hemman hafva redan obetydlig tillgång.
Slöjd, fiske, med flera binäringar äro
med bela häradet gemensamma.
Socknen utgör 76’/, oförmedlade och 6 3 ’/2
förmedlade mantal, hvaraf 23’/2 skatte,
3’/4 krono och 363/4 frälse. Deribland
finnas en mängd säterier ora 1 mantal,
blott ett ora 3, tillhöriga dels
ståndspersoner, del3 bönder; öfriga hemman
höra mest till allmoge. Folkmängden
var år 181 0 1,376, 1840 1,6 20 och
185 6 1,7 36 inv. Socknen har en
ambulatorisk folkskola, sora förestås af 1
examinerad lärare och 1856 besöktes
af 73 gossar och 44 flickor. Dessutom
hade 1 gosse undervisning i allmänt
läroverk, 2 gossar i enskild skolanstalt,
medan 62 gossar och 88 flickor erhöllo
undervisning hemma; hela
skolungdomen utgör således 139 gossar och 132
flickor.
Asby har sannolikt utgjort af
gammalt och utgör ännu ett särskildt
konsistorielt pastorat af l:sta klassen,
tillhörigt Ydre kontrakt af Linköpings
stift. Kyrkan, belägen 8% mil från
Linköping och 33/4 från Ekesjö, skall
varit helgad åt Jungfru Maria, således
från katolska tiden till en del; men
lion är tillbyggd 1687 af trä på norra
sidan och 1718 på den södra. Ar
1513 utfärdade biskop H. Brask ett
aflatsbref för kyrkan. Hon har flera
adliga grafminnen från 1 6 00- och 1 7
00-talen, och ligga här, bland andra,
begrafna kapitenen Göran Rääf till Sånna,
död 1680, löjtnanten vid Ostgöta
infanteri Lennart Rääf, blesserad i slaget
vid Helsingborg den 28 Febr. 1710,
död samma år, och Esbjörn Svensson
af vapen. Socknen kallas i
handlingar från 1300-talet, deruti äfven en
mängd gårdar äro nämnda, Aasby och
Asby; man har härledt detta namn från
As, Oden; men troligare är, att det
kommer af den höga ås, som går genom
socknen. Denna socken är sannolikt
en bland häradets äldsta bygder, hvilket
synes af dess fornlemningar; och att
den tidigt blifvit bebyggd med en mängd
herresäten, intyga äfven sednare
förhållanden. Dessa kommo dock sedan
under katolska tiden till kyrkliga
stiftelser, och det är förvånande att erfara,
det nära en tredjedel af denna sockens
jordegendom var i presternas och
klosterfolkets bänder: af v74’/2 hemman,
hvaraf socknen bestod, tillhörde då,
enligt en gammal jordebok, 1 2 ’/2 kyrkliga
inrättningar, 5 Wadstena kloster och 3
Skeninge kloster. Vid reformationen
återföllo många af dessa hemman till
kronan, men största delen till gifvarnes
slägtingar, och redan i början af
1600-talet hade nästan bela socknens
jordegendom öfvergått i adelns händer,
hvaraf mycket dock indrogs vid
reduktionen; inom socknen finnas ännu 8
säterier och 3 boställen, hvilka sednare
troligen före reduktionen äfven varit
adeln tillhöriga. Ännu större bevis på
att kyrkorna i landsbygden blifvit
begåfvade med en mängd hemman, är
Hagby kyrka i Uppland. Redan år
1220, och troligen låugt förut, egde
denna kyrka hemraan i alla gårdar och
byar inora socknen till ett antal af 13,
utom i en enda gård, och dessutom
hade hon många hemman i
kringliggande socknar, hvarå påfven Honorius
111 gifvit sin skydds- och
stadfästelse-bulla, daterad Lateran den 31
December nämnde år. — Af fornlemningar
och minnen må nämnas följande:
grafhögar, större och mindre, finnas på flera
ställen, såsom vid kyrkan och vid
Norrby säteri samt på Asby-uddens östra
strand; stensättningar förekomma äfven
på några ställen, men inga märkliga.
Pä Tängarps egor ligger ett berg,
Kittelberg kalladt, som har trenne
jättegrytor, hvilka äro invändigt mycket
släta. Den största har 1 3/4 alns
diameter och 2 alnars djup; de öfriga äro
något mindre. På sätesgården Norrbys
egor är en källa, förut kallad Hålken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
