Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B / 96 (1859-1870) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askeby - Askeby - Askeberga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han förunnade klostret skydd och
stadfästelse på dess gods. Klostret var
rikt begåfvadt med 78 gårdar ensamt i
Östergötland jemte 2 qvarnar och 4
tomter i Norrköping, förutan många
hemman, utjordar och fisken i andra
orter inom landet, hvilka tid efter
annan genom gåfvor, köp och byten
tillfallit klostret, och 1350 hade det äfven
patronat-rätt i St. Olofs kyrka i
Norrköping. Vid Askeby klosters stiftande
lärer första uppsättningen af nunnor
blifvit ditflyttad från Wreta
moderkloster. Ar 1 378 öfvergick en stor
förödelse klostret genom eldsvåda. Det
uppbyggdes dock åter genom
regeringens och enskilda personers frikostiga
penningebidrag. Samma år olyckan
inträffade, utfärdade konung Albrecht ett
påbud om 1 örtug penningar af hvar
och en svensk medborgare, »som åt sitt
eget bröd», till klostrets upphjelpande,
och genom riksdrotset Bo Jonsson Grips
och andra rika personers frikostighet
kom klostret åter snart i godt stånd.
Sedan inträffade reformationen, då
klostren, tillika med ali annan kyrkans
tillhörighet, indrogos till kronan i kraft
af Westerås recess 1527. Detta öde
träffade naturligtvis äfven Askeby; men
nunnorna fingo likväl stadna qvar flera
år derefter; deras antal minskades dock
årligen betydligt derigenom, att de togo
tjenst hos andra, flyttade till sina
slägtingar eller gifte sig. Deras vistande
derstädes tog dock ett hastigt slut, då
klostret för andra gången afbrann år
1 537. Klostrets jordegendomar blefvo
efter den tiden dels lemnade i
förläning, dels sålda och donerade till
åtskilliga inrättningar och personer. Bland
andra fick Svante Stensson Sture af
konung Gustaf 2 gårdar, som förut
lydt under Askeby kloster. Konung
Johan III befallte väl genom bref af
den 23 Febr. 1576 Östergötlands
dåvarande ståthållare, Johan Bjelke, att
förekomma klostrets totala förfall och
ombesörja dess snara upprättande; men
detta kom ej till verkställighet, emedan
det var stridande mot reformationens
stadgande. Såsom en egenhet kan
äfven nämnas, att Gustaf Wasa, såsom
riksföreståndare, gaf 1522, vid ett
besök i klostret, detsamma ett så kalladt

»Beskärmelsebref». Den fordna
klosterkyrkan är redan omtalad vid
beskrifningen af sockuens nuvarande kyrka,
hvilken sistnämnda utgör er. del af
klostrets.

Askeby. Gästgifvaregård i Askeby
socken och Bankekinds härad af
Linköpings län; skjutsar till följande
gästgifvaregårdar:

Fillinge, s. s. o.	1 mil.
Göstorp, i öster	1 1/4 »
Kumla, n. n. o.	3/4 »
Linköpings stad, vester ut	1 1/4 »
Månesta, s. v.	3/4 »
och Salfvedal, s. o.	3 »

Askeberga, en gård i Wads socken
och Wadsbo härad af Mariestads län,
är i antiqvariskt hänseende märkvärdig
för den der befintliga fullständiga
tingsplatsen. Här vid gården ligger en
sid-ländt äng, hvarifrån en höjd uppstiger,
på hvilken 24 stenar äro uppresta i
oval krets, 12 på hvardera sidan. De
äro 4 alnar höga och 10 till 12 alnar
breda, med 5 alnars afstånd från
hvarandra. Det är sannolikt, att här varit
det Askubeck, der det märkvärdiga
landsting hölls mot slutet af 1100-talet af
biskop Jerpulf, på hvilket den vigtiga
frågan först förekom om tiondes
erläggande af ali jordens afkastning, och
dervid det beslöts och beviljades, att
tionde afgiften, såsom ny laga skatt på
ali jord, skulle erläggas till biskopen.
Derom yttras i bihanget till
Westgöta-lagen: »Han kom fvrsta sinni tionde af
bondom Biskupi tha fick han doma till
a thingi, fyrst thing hafdis ok hioldz
vider Askubeck»; hvilket lärer betyda:
»Han (Jerpulf) kom första gången
bonden att gifva tionde till biskopen; det
fick han dom på vid tinget, först då
ting hölls vid Askubeck». Detta ting
kallades i biskop Brynolfs Rimkrönika
en herredag, och det heter här om
tionden:

Richsens Radh, efter Kirkiona Lag,
Samtyckte thet på en Herredag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>