Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askome - Askum, fordom Askheimr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppresta stenar, hvaraf den högsta är 4
alnar öfver jorden och den minsta 2
alnar. De hafva bautastensform, och
sägnen är, att stället fordom varit en
begrafningsplats. Adress: Falkenberg.
Askum, fordom Askheimr, en socken
i Sotenäs härad af Göteborgs län, har,
jemte Kungshamns kapell-församling,
13,053 tunnlands areal, af hvilka 250
äro sjöar och kärr, och ligger 80 fot
öfver hafvet. Öfverser man denna
landsträcka från någon högre bergspets, så
framter den ett ödsligt, ökenlikt
utseende. Låga, af vatten och hafsvindarna
slätslipade bergskullar höja sig bakom
hvarandra i en tröttsam sträckning från
Grafverna till Sotehufvud och
Åbyfjorden. Några små åkerlappar mellan
bergsskrefvorna och ett par föga
betydande löfträdslundar vid gårdarna Dale,
Omborseröd och Kärrböle äro de enda
föremål, som lifva enformigheten.
Jordmånen är mestadels lermylla,
mångenstädes på mergelbotten. Jordlapparne
äro utmärkt bördiga, i synnerhet i den
dalsträckning, som kröker sig mot söder
från kyrkan; men hemmanen äro, med
afseende på vidden af sin odlingsbara
jord, de minsta i länet, oaktadt deras
antal är 32 mantal. Utom jordbruk
idka inbyggarne stort fiske och stå sig
i allmänhet ganska godt. Socknen,
jemte kapellet, består af 32 5/8 mantal,
deraf ensamt Askum 15 1/2, hvaraf 3 3/4
äro krono och 11 3/4 frälse.
Folkmängden var 1810 1,105, 1840 1,030 och
1856 2,011 invånare. Socknen har en
ambulatorisk folkskola, med 1
oexaminerad lärare. Ar 1856 besökte 182
gossar och 135 flickor skolan. — Askum
är annex till Tossene regala pastorat,
tillhörande Yikornas kontrakt af
Göteborgs stift. Kyrkan, belägen 43/4 mil
VNV från Uddevalla på en höjd vid
byn af samma namn, uppfördes är 1708
på grundvalen efter en äldre, och
består af ett 37 alnar långt hus. Den
enda här förvarade märkvärdigheten är
en lika så gammal som väl arbetad
dopfunt af täljsten. Funten utgöres af
en fyrabucklig skål, förenad genom ett
kort mellanstycke med en fot, som
föreställer trenne lejon, hvilka gapa öfver
krönta hufvuden, dem de hålla mellan
tassarna. Betydelsen af denna symbol
är svår att utreda, förutsatt, att en
betydelse verkligen finnes deri. En krans
af sirater omgifver funtens skål. — Här
förvaras ock en rund skål till en annan
funt, prydd med slingerformiga
orna-menter. — Under choret ligger
Sim-mingsköldska slägtens graf.
Utom Tryggöns och Malmöns
märkvärdiga hällkiströr, hvilka beskrifvas
under sina namn, finnas många dylika
på bergen, i synnerhet omkring Wejer.
Hällristningar, föreställande skepp och
hålor, förekomma vid Omborseröd, på
Mörkegiljehällen och Annebäckskulle å
St. Askums egor, samt på Eldstacken
vid Anneröd och på Smedberget vid
Prestbacka. En rund krets af 6 högre
stenar, utanför hvilka tvänne dylika
bilda en ingång, träffas på Böseberget vid
Anneröd. Bredvid ligger en ganska stor
bautahäll kullfallen, och på något
afstånd derifrån finnes en ansenlig grafhög,
prydd med en rest stenstod af 2 alnars
höjd. — Roparekullen kallas en grafhög
på stranden vid öfverfarts-slället till
Malmö, och på Hassleröds utmark
åtföljes en lutande kämpesten af sagan om
en envigeskamp, som der blifvit hållen.
En förfärlig, lodrät bergvägg vid
Warpekilen kallas Borgebratta och säges
fordom varit krönt af en borg, som
varit säte för ortens fylkeskonung.
Historien omnämner såsom sådana Sote,
hans son Bläing och sonson Balke, och
måhända är det om dem sagan vill
påminna, så framt icke dessa bott på det
fordom befästa Åby. — En betydlig
sandås vid fjerden å Buamark, benämnd
Sandhufvudet, åtföljes af den tradition,
att en stad der stått, och man vill till
och med utvisa tomten, der kyrkan
varit belägen; men utan tvifvel äro
dessa tomter lemningar efter ett
fiskläge, som der stått, måhända under
1 556—1587 årens sillfiske, likasom
förhållandet har varit å det gent emot på
Stångenäs. liggande Skönberg. —-
Under namnet Jättegrafven visar man i
ett bergpass vid Djupedal vid
Warpe-kilen en skalbank, som har formen af
en kolossal grafhög, men dock eger
endast naturhistorisk märkvärdighet. Här
är en alldeles otrolig myckenhet
snäckskal hopvräkt, och, enligt de enstäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
