Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aspeboda - Aspeboda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro: Öfver- och Ytter-Aspen, Spjuten,
Stora Yllingen, Holsjön ra. fl. Skog
har i sednare tider börjat tryta.
Jordmånen är i allmänhet stark lera.
Hufvudnäringar äro åkerbruk,
boskapsskötsel och bergsbruk. Socknen,
tillsammans med Torsång, innehåller 56 1/2
mantal. Folkmängden var 1757
ungefär 750, 1810 857, 1840 960 och
1856 992. — Aspeboda är annex till
Torsångs konsistoriela pastorat,
tillhörande Stora Tuna kontrakt af Westerås
stift. Socknen har i förra tider varit
förenad med Torsång, och en tid har
’/3 af socknen lydt under Torsång och
2/3 under Stora Tuna; men dessa
sistnämnda blefvo derifrån skiljda och
hafva sedan hört under Kopparbergs
socken; efter flera uppkomna
rättegångar om Aspebodas fördelning,
afgjor-des frågan genom Kongl, resolutionen
af år 17 46, som bjuder, att hela
socknen skulle lyda som annex till Torsång.
Kyrkan, af trä, är belägen på en höjd
3/4 mil från Falun. Första
kyrkobyggnaden har skett genom landsdoraaren
Alb. Hanssons och några bergsmäns
försorg, och kyrkan är invigd till St.
Annas ära. I katolska tiden fanns ett
kapell, beläget i skogen på en
bergshöjd. Ar 1667 blef kyrkan ombyggd
och 1746 reparerad. Iiär ser man
ofvannämnde Alb. Hanssons vapen, ett
svin, och dess frus, Bengta Nilsdotters,
ett hästhufvud, och förvaras här de rika
bergsmännen Karl Hanssons från
Grön-ske och Måns Nilssons från Björbo
epitafier, begge från 1720-talet, likasom
två standarer och en fana,
Bergsregi-mentet tillhöriga.
Bland gamla egendomar i denna
socken finnas flera, sora förvara minnen
från Wasa-konungarnes tid, såsom
Aspeboda, nu kallad Fläskkällaren,
Skinnarbo, nu Nygården, Surarfve och
Strutenbo eller Stråtenbo. Aspeboda,
Nygården och Surarfve återfinnas under sina
namn, der gårdarnas minnen äfven
omtalas. I Strutebo bodde i förra tider
en Erik Staöansson, sora var ogift, men
hade 17 oäkta söner. Han anmältes
hos Gustaf II Adolf med begäran om
lifsstraff för denna oordentlighet; men
konungen benådade honom derföre, att
alla dessa söner voro krigsmän. — I
socknen voro fordom många
koppargrufvor och hyttor, som nu äro
ödelagda. Sådant förhållande är med
Skytt-grufvan m. fl. samt med kopparhyttorna
vid Stråtenbo, Ljusdal, Nederskog, Stora
och Lilla Aspebo, Surarfvet, Westbo
och Wallmora m. fl. — Uti historien
förekommer ofta benämningen
Bergs-hiapar och Bergs-frälse. Titeln af
Bergsknapar fingo förmögna bergsmän,
sora genom sin rikedom t. ex. försträckt
kronan penningar och derföre ansågos
värdiga att få sköldemärke och
adelskap. En sådan var Kristoffer
Olofsson till Noor, som innehade betydlig
egendom här och i kringliggande
socknar och för försträckningar blifvit år
1621 af konung Gustaf II Adolf adlad
under namnet Gyllenknoster; en
bergs-knape var också sannolikt Engelbrecht,
som, förrän han blef riksföreståndare,
bodde vid Kopparberget och kallades
då fri odalsman. En bergsknape fick
äfven frälse-frihet för sina hemman,
hvaraf bergsfrälset uppkommit. Uti
denna socken lära många knapar haft
egendom, emedan år 1685 här
funnos 19!/2 mantal bergsfrälse. Adress:
Falun.
Aspeboda, — har äfven varit kalladt
Asboda och Asbo, nu Fläskkällaren, —
ett hemman, beläget mellan sjöarna
Damsjön och Lilla Aspen i Aspeboda socken,
Falu bergslag och län, har från äldre
tider tillhört den gamla slägten
Svin-hufvud, sora här i trakten hade inånga
egendomar. Stamfadern var Magnus
Jeppesson, bergsöfverste på
Kopparberget 1396. Hans sonsons sou, Nils
Månsson (rödt svinhufvud i gyllene fält),
var bergmästare på Kopparberget 1478
—1499, och hans son, Måns Nilsson
(Svinhufvud), fogde på Kopparberget
redan år 1515, men ännu år 1533, egde
Aspeboda, der han bodde 1520, då
Gustaf Wasa uppträdde som
fäderneslandets befriare i Dalarne. Måns var då
tillgifven honom och hans sak och
vägrade bistå Arendt Persson på Ornäs,
sora ämnade fängsla Gustaf. Men
sedan Gustaf blifvit konung, företog Måns
förrädiska stämplingar mot honom och
riket. Ar 1533 samlades här på
Aspeboda hos Måns Nilsson flera af de mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
