- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
112

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aspö-sten - Aspö - Aspö - Aspö-sund - Assjön - Assån - Astorp - Asurs grafhög

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfversättning af bela inskriften: »Gisle
lät göra märke efter Thord, och Stodi
lät göra detta, som sårat Älven och
vårdkasar vaktat». Ekholm åter
öfversätter: »Gislög lät rista märke åt Thord,
och Stodi lät rista fotspåret dit som
Älven utmärker och som vattnet var
minskadt». Om denna stens ålder har
Ekholm följande förmodan: att med
Gisle bör förstås riksrådet Gisle till Wik
och Aspenäs, son af riksrådet (?)
Gustafsson Sparre och Helena Sture, och
med Thord menas Thord Bonde,
riksråd hos Magnus Eriksson och son till
Knut Thordsson Bonde, riksråd hos
konung Magnus Ladulås. De voro i
slägtskap, emedan Thord Bondes son var gift
med Gisles dotter. Gisle och Thord
lefde omkring 1330, då stenen troligen
blifvit af den förre rest åt den
sednares minne. Stodi var troligen någon
lärd man, kanske guvernör för Gisles
barn, eller husprest hos honom, som
roat sig med att tillsätta anmärkningen
om vattnets höjd. — Uti Afzelii
»Sago-häfder», Band. II, sid. 151, läses
ytterligare en förklaring, enligt hvilken
inskriften på stenen skall lyda: »Gislög
lät göra detta märke efter Thord; och
Stodi lät göra sanningsvittnet om
Älfvorna, som han såg, och annat som —
hvad var det?
» »Dessa runor, —
fortfar Afzelius, — synas vara huggna i
det ändamål att vittna om älfvor och
andra troll, dera Stodi hade sett
omkring hällen.»

Aspö. En mindre ö nordligast i
Ostgöta skärgård, näst sydost om Gränsö,
belägen vid Bråvikens början, emellan
öarna Gränsö och Arkö, i Jonsbergs
socken, Ostkinds härad och Linköpings
län. Denna ö har begrafningsplats för
sjöfarande, sora aflida under resor i
detta farvatten.

Aspö, en ö i Blekings-skären uti
Nättraby socken och Medelstads härad
af Karlskrona län, hvartill äfven Gjölö
bör, består af 35/12 mantal. Imellan
denna ö och Tjurkö går stora inloppet
till Karlskrona hamn. På den vid Aspö
belägna holmen Drottningskär ligger ett
kastell och ett annat starkt fäste på
Kungsholm vid Tjurkö; afståndet
mellan dessa skansar är omkr. 760 famnar.
De äro anlagda till hamnens försvar,
ifall fiendtliga anfall skulle ega rum.

Aspö-sund. Vestra inloppet till
Karlskrona hamn, hvilket kan begagnas af
smärre örlogsfartyg. Vid Aspö-sund är
en liten skans anlagd på Hästholmen.
Sundet har 4,560 fots bredd.

Assjön. Sjö uti Jönköpings län, på
gränsen emellan Norra och Södra Wedbo
härader, strax norr om Korpaberga,
med aflopp åt Läjern, hvilken tillhör
Sömmens och Svartåns vattendrag.

Assån. Tillopp till Lidan, i hvilken
flod denua å infaller nära Ufvereds
kyrka. An upprinner på gränsen
mellan Gäsene härad af Elfsborgs län och
Laske härad af Skaraborgs län, går
igenom Larfs, Onums m. fl. socknar
och flyter nästan parallelt med Lidan.

Astorp, ett frälse-säteri om 1 mant.
i Wånga socken och Skånings härad af
Mariestads län, är beläget nära
Ullstorps-sjön. Tillhörde 1813 löjtnanten
Paco Hårleman såsom fideikommiss.

Asurs grafhög. Denne Asur omtalas
som befälhafvare på jarlen Götes
vikingaskepp i en runskrift på en sten, nu
inmurad i väggen på kyrkan i Bro
socken och härad af Uppsala län, men sora
fordom stått i trakten deromkring.
Stenen, försedd med kors, har följande
inskrift: Kinluh * Hidmkis x tutiR * sus tiR x
Sukru^aR x aak x |)aiRa * Kaus x hun x
lit. keara x bru . ^>esi x auk x raisa x stain.
])ina . eftiR x Asur x bunta . sin. På
annan rad: sun . HakunaR x Jarls x saR x
vaR x vikika x vaur\>r x mei‡> Kaeti .
Kn^> x ialbi x ansau x ant. tik * salu +.

Våra äldre fornforskare och sednast
Afzelius (Sv. Folk. Sagohäfder) hafva
förklarat denna inskrift vara af
historisk märkvärdighet. I 12:te
århundradet bodde i Westergötland en jarl vid
namn Gaute, Gaete eller Göte, som
var en mäktig viking. Ärligen gjorde
ban långväga färder till vestra länderna,
till de christnas hjelp mot hedningarne,
och hade vid dessa färder mycket folk
med sig, både från Svea och Göta land.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free