Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Avesta att der garbrännas. Sedan
det nya bruket, på sätt som sagdt är,
var kommet under Koppar-bergslagen,
fann Regeringen det vara oklokt att
underhålla eget bruk till sin koppars
förarbetande och beslöt då att
nedlägga Säters bruk. Men då alltifrån
Gustaf Adolfs död kopparmyntningen både
i Säter och i de andra myntstäderna
hade upphört, emedan kompaniet då
började draga mer försorg om
kopparens utskeppning på främmande orter,
och Regeringen bemödade sig om att
anskaffa silfvermynt i landet, förflöt
någon tid, inan koppar uppmyntades,
troligen ända till år 1641, då icke
vidare blef fråga om de gamla
myutstä-derna, utan Regeringen vände sig till
Avesta och lemnade hela
kopparmyntningen till Kocks bedrifvande »på
fyrkar, stora runstycken» och äfven plåtar,
när dessa sedan började slås. För sin
vid inrättningen nedlagda möda och
drift, fick han den 10 Nov. 1642
privilegium på kopparmyntningen och till
skänks tvänne kronans träbyggningar,
som varit begagnade vid Säters mynt.
Kort förut, den 26 Oktober 1641 (eller
den 13 Augusti samma år), erhöll
Avesta stadsprivilegier och skulle stå under
Falu stads dorasrätt. I brukets arkiv
förvaras ännu Avesta Kämnersrätts
protokoller från och med år 1 6 42.
Bruket blef såsom regale af flera
reduktions-koramissioner angifvet; men det
reducerades först år 1686 under
kronan, då stads-privilegierna upphäfdes,
borgrarne bortdrefvos, och bruket kom
åter under häradsrättens domsrätt.
Derefter utarrenderades bruket till enskilda
personer till år 1 698, då det
öfverlemnades till Stora Kopparbergs Bergslag
mot årligt arrende. Detta fortfor sedan
till år 1777, då bruket genom formlig
köpe-afhaudling af den 12 November
öfvergick från kronan till berörde
Bergslag, som nu eger hela Avesta verket.
Den 6 Juni 1 823 fick Avesta
privilegium för Stora Kopparbergs-bergslag
och har nu 3 fria härdar.
Kopparmyntningen upphörde år 1830, då den
flyttades till Stockholm.
Det nämndes förut, att bruket flera
gånger lidit af eldsvådor; att uppräkna
dera alla skulle blifva alltför vidlöftigt,
hvarföre endast de mest förödande
nämnas. Ar 1803 den 13 September
afbrann bela bruket, hvarvid jemväl
kyrkans torn och tak, äfvensom en
klädesfabrik, gingo förlorade. De flesta af
brukets invånare försålde kort derefter
sina gårdstomter till Bergslagen mot
vilkor att för sig, sina hustrur och barn
erhålla fria husrum. Ar 1822 afbrann
äfven en stor del af brukets byggnader,
jemte qvarn och kolhus; men sedan
den tiden hafva likväl brukets alla
verkstäder blifvit uppbyggda, detta på ett
mer ändamålsenligt sätt än före
eldsvådan.
Ar 1840 voro vid Avesta följande
verkstäder: Kopparverket, uppfördt af
tegel, under plåttak, i en byggnad,
hvilken innehöll: 1) garmakeri med
tväu-ne dubbla härdar och 3 kratsugnar;
2) valsverk med 2 par valsar, 4 ugnar
och 1 vedsåg; 3) kopparsmedja med 3
härdar och 3 hamrar, hvaraf 1 var
ära-neshammare för valsverket. Jernverket
bestod af: en smedja af tegel, under
plåttak, med 5 härdar och 3 hamrar;
en smedja, äfven uppförd af tegel, för
en stångjernshammare med härd, en
knipp- och en spikhammare med sina
härdar, samt en härd för handsmideu.
Enligt Bergs-kollegii resolution den 2 2
Dee. 1842 får här en särskild härd
begagnas för Morellska sraidet. Ar 1857
bestod kopparverket af garmakeri med
garhärdar och kratsugnar, kopparsraedja
med garhärdar, värmugnar och hamrar,
2 valsverk med tillbehör; s. å. drefs af
jernverket endast 1 ämneshärd samt den
gröfre jernmanufakturen, såsom
tillverkning af stångjernshamrar, städ o. s. v.
Före det nuvarande jernverkets
anläggning hade af ålder funnits en så kallad
redskaps - hammare för tillverkning af
gröfre jern manufaktur; dessutom hade
Davidsliytte manufakturverk i många
fa-funnits vid Avesta. Davidshyttan,
be-belägen i Hedemora socken, 1/2 mil
ifrån Hedemora stad, privilegierades d.
20 December 1655 för Markus Kock
för ståltillverkning; hade sedan flera
egare, mon inlöstes enligt Kongl,
brefvet den 9 Febr. 1758 af kronan såsom
understöd för Avesta; men då utrönt
blifvit, att ingen del af
kopparhandteringen kunde med förmån flyttas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
