Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axelvåld - Axevall, eller Axevalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestar af en hufvud- och två
flygelbyggnader, alla envåningshus.
Hufvudbyggnaden är 48 alnar lång och 20
alnar bred; åt gårdssidan har den
grupperade fönster, infattade mellan
pilastrar, som sammanbindas genom
treradiga båggesimser. Gårdsidans frontou
har en dubbel båggesims. På båda
sidorna om dörren äro hvälfda fönster och
öfver densamma fvra aflånga nischer.
Trädgårdssidan har en jordvåning och eu
hög ofvanvåning; hvarje jordvåningens
fönster är infattadt af pilastrar, men
of-vanvåningens äro grupperade. Den
framspringande frontonen har en trebladig
båggesims. På hvardera sidan om den
dörr, som från ofvanvåningen förer ut
på en altan, äro smala fönster,
infattade i nischer med trebladig
bågbetäck-ning. Från altanen förer å bägge sidor
en trappa ned i trädgården; trappan
har jernskrank i rosverk.
Flygelbyggnaderna, af hvilka den norra är
uppförd 1799 och den södra 1793, hafva
blifvit förbättrade och ändrade.
Ladugårdsbyggnaderna ligga norr om
boningshusen och bestå af 3 stora
grundmurade gråstensbyggnader, uppbyggda
af Henr. Walter Berg von Lindé 1776,
1778 och 1789.
Ar 1697 var utsädet på Axelvåld
af råg och korn 50 tunnor, af hafre
30; 203 lass hö iubergades, och 200
svin föddes med ollon vid gården; vid
samma tid var utsädet på Möllarp af
råg och korn 18 t:r, af hafre 16;
ängen gaf 150 lass. — Ar 1715
taxerades Axelvåld till 49 t:r, insockne 63
t:r, hardtkorn, och Möllarp till 17 t:r,
insockne 32 t:r och utsockne 70 t:r,
allt hardtkorn. — Ar 176 5 bestod
egendomen af 35/8 mautal säteri och 5
mantal insockne; 30 större och mindre
torp och 2:ne vattenqvarnar hörde dit.
Samtidigt hade Möllarp 15/g mant.
säteri, 2:ne insockne-hemman, 5 gatuhus,
1 mjöl- och 1 sågqvarn. — För
närvarande utgöra båda egendomarne 43/4
mantal säteri, kronoskatte l/i mantal,
utsockne frälse l5/8, insockne frälse ö1/^
mantal, summa 12 hela mantal; 17
större och 18 mindre hus, 2:ue
skol-och 2:ne fattighus höra till gården.
Ett tegelbruk och 2:ne vattenqvarnar
äro derå anlagda. Egorymden är 4,800
tunnland. Taxeringsvärdet var 1850
56,000 rdr bko. Jorden består öfver
hufvud taget af lermylla, som, väl
häf-dad, gifver god afkastning. Höbetet
är godt, torfmossen stor; skog, så
bok-som ek-, upptager omkring 1,5 00
tunnland. — Enligt Kongl, resolutionen af
den 15 Okt. 1760 tilläts
öfverstelöjtnanten Berg von Linde att tillbyta sig
jus patronatus till Svalufs pastorat mot
hans innehafvande patronrättighet till
Konga pastorat. Ar 16 50 förlänades
patronrättigheten till Konga åt egaren
af Knutstorp; men när denna rättighet,
öfvergått till egaren af Axelvåld, är
obekant.
Axevall, eller Axevalla, fordom ett
befäst slott, beläget i Skärfs socken och
Walle härad af Mariestads län, 1 mil
från Skara. 1 fordna tider låg på en
udde i sjön en med tjocka, bergfasta
murar uppförd borg, omgifven af djupa
grafvar åt landsidan samt med höga torn
och vallar rundtomkring. På något
afstånd derifrån voro spridda skansar i
trakten och en stor skog, kallad
Vallén, slutade fästningsverken. Allt detta
är nu jemnadt med jorden.
Man känner icke med säkerhet, när
Axevalla borg först blifvit anlagd; men
troligtvis skedde detta vid tiden före
kristendomens allmännare spridande i
landet, då den ofta blef en tillflyktsort
för konungarne. Inge och Sverker I
hafva stundom vistats härstädes. Då
den afsatta konung Waldemar, med
biträde af sin svåger, Danska konungen
Erik Glipping, med en krigshär inbröt
i Sverige för att försöka återfå sin
krona, ankom ban 1278 till
Westergötland, härjade landet och intog Axevall,
som vid återtåget äfven lärer blifvit
förstördt. De begge svågrarne,
Waldemar och Erik, uppehöllo sig här
nämnde år från trettondedag jul till
påsktiden. Sedan fred samma år blifvit
af-sluten med Danmark, fick Peder Porse
af Halland Axevall af konung Magnus
(Ladulås) som pant för ett
penningelån, som ban lemnat Erik Glipping och
ofta fordrat tillbaka, men derför nu fått
invisning på den summa, som konung
Magnus, enligt fredstraktatens innehåll,
borde betala. Sistnämnde konung
infann sig på god tro till en måltid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
