Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bada (Nedra) - Bada (Öfra) - Bada - Bada-sjön - Bada-elf - Badelunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ören kronoskatte. År 1845 uppgafs
bruket hafva en härd och 450 sk®
årligt privilegieradt smide med
köpetackjern, hvilket smide skeppades på
Göteborg, och hvarför erlades 4 sk® 10
1® hammarskatt. Nu en fri härd.
Egare är E. G. Myrin. Adress: Sunne
och Bada.
Bada (Öfra), ett jernbruk i
Fryks-ände socken och Fryksdals härad af
Karlstads län, hade 1845 tvänne
härdar, 900 sk® privilegieradt årligt smide
med köpetackjern, hvilket smide, för
hvilket erlades 9 sk® hammarskatt,
skeppades på Göteborg. Nu 2 fria
härdar. Nuvarande egare äro J. B.
och C. E. Geijer.
Bada. Gästgifvaregård nära Bada
Elfs utlopp i sjön Öfre Fryken uti
Fryksände- socken och Fryksdals härad af
Carlstads län; skjutsar till:
Ohleby, n. n. o......7/g mil.
Asegård, s. s. v......7/8 mil.
Bada-sjön, en 3/4 mil lång
vattensamling, som upprinner iüom
Fryks-ände socken af Fryksdals härad och
Carlstads län; afbördar sitt vatten
genom Bada Elf förbi Bada
gästgifvaregård söderut till sjön Öfre Fryken.
Bada-elf afleder vattnet från
Badasjön till sjön Öfre Fryken inom
Fryksände socken af Wärmland.
Badelunda, i dagligt tal Balunda,
en socken i Siende härad af Westerås
län, belägen längst i norr af häradet.
Dess areal är 10,021 tunnland, hvaraf
blott 30 äro sjöar och kärr. Socknen
är till största delen en slättbygd,
endast afbruten här och der af smärre
berg- eller skogsbackar och af den
sandiga Badelunds åsen, som går genom
vestra delen från norr till söder. Tvänne
små vattendrag förena sig vid åsens
östra sluttning och bilda en å, hvilken
sedermera går söderut mot Ihrsta; ett
annat mindre vattendrag går fram på
vestra sidan om åsen, och bägge utfalla
i Westerås-fjerden. Bådande jordmånen
är sandblandad lera; men de hemman,
som ligga utefter ofvannämnda ås,
hafva endast sandmark med föga lera.
Skogen är vid de flesta hemmanen
tillräcklig för eget behof. Hufvudnäringen
är åkerbruk. Socknen innehåller 455/8
oförmedlade och 423/4 förmedlade
mantal, hvaraf 293/4 skatte, 10x/2 krono och
2’/2 frälse. Folkmängden var 1810
933, 1840 973 och 1856 1,028
invånare. Socknen hade sistnämnda år fast
skola med 1 examinerad lärare och
besökt af 54 gossar och 25 flickor; 2
gossar besökte allmän, 2 flickor enskild
läroanstalt; i hemmet undervisades 18
gossar och 38 flickor, inalles 74
gossar och 65 flickor. — Badelunda
hade år 1343 kyrkoherde, men skall
sedermera varit annex till Furby,
hvilken socken sedan blifvit delad mellan
Badelunda och Thortuna. Utom delen
af ofvannämnda Furby har Badelunda
äfven blifvit utvidgad af hemman från
den fordna Kärlinge socken, som låg
inåt Mälaren och sedan vidare till
Westerås stads område. Från 1545
funnos åter kyrkoherdar i Badelunda; men
från 1 6 50 till 1688 och åter från 1695
har socknen varit och är ännu prebende
till en lektor vid gymnasium i
Westerås och räknas till 2:dra klassens
pa-storater. Den nuvarande kyrkan,
belägen på Badelunds-åsen, en dryg J/2 mil
i nordost från Westerås, skall vara
uppbyggd af biskop Lydeke Abelsson i
Westerås på 1470-talet, hvilken biskop
egde många egendomar här i socknen,
och sedermera har hon blifvit tillbyggd
och med mycken kostnad inredd på
16 20-talet, hvartill i synnerhet
riksrådet friherre Henrik Horn, som innehade
Hässlö här i socknen, bidragit. En
sjuk! ig fru fran utrikes ort, som tagit
bad i en härvarande offerkälla och
derigenom fått sin helsa åter, skall hafva
skänkt storklockan till kyrkan. Flera
kapeller hafva fordom funnits i trakten
af Westerås, och St. Olofs (kanske sedan
Kärlinge sockenkyrka?) tros lia legat
vid vestra gränsen af denna socken,
äfvensom ett vid Tibble och äfven ett
annat vid Ingeberga öster ut i
socknen, emedan man der funnit spår till
en forntida byggnad. Socknens namn
har skrifvits Balung, Badlung och
äfven Badljung. Härledningen härtill
uppgifves på flera sätt, nämligen att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
