Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barsebäck - Bastmora - Bastnäs-sjön - Beata-Christina, eller Latorp - Beateberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grefven flyttade stall och ladugård från
mangården, anlade vägar och stora
planteringar och andra betydliga
förbättringar i alla rigtningar. Ar 17G7
stiftade ban af Barsebäcks säteri med nu
underlydande ett fideikommiss inom sin
slägt; men fideikommiss-brefvet är icke
nog tydligt och fullständigt, hvarföre
vid sista innehafvarens död 1854 tvist
uppkommit så väl om hvilken bör
anses berättigad att som fideikommissarie
emottaga egendomen, som äfven i följd
af nämnde innehafvares arfvingars
påstående, att densamma måtte bli
förklarad vara arfvejord. Imellan de
tvistande parterna är nu öfverenskommelse
träffad om ett visst belopp, som
gården årligen bör kunna afkasta, för
hvilket den arrenderas af sista
innehafvarens arfvingar. l)essa äro grefvinnorna
Johanna Margareta Hamilton, gift med
kammarherren grefve Magnus Albert
Stenbock; Charlotta Fredrika Hamilton,
gift med kammarherren friherre Carl
Fredrik Rålamb; Vivica Augusta
Hamilton, gift med friherre Sten Malte
Ramel, samt Hedvig Sofia Hamilton,
gift med ryttmästaren vid Skånska
dragonregementet Sebastian af Petersens.
Som förut är nämdt, anses
Barsebäck vara ett af de äldsta herresätena
i Skåne; detta kan dock icke fullt
bevisas. Att här fordom stått en fast
borg, och att under medeltiden
nuvarande stenhuset blifvit uppfördt på gamla
borgens grund, åtminstone till en del,
lärer ej kunna betviflas, helst omkring
mangården ännu finnas lemningar af
befästningar, såsom dubbla
vattengraf-var och vindbryggor m. m., som hörde
till fordna tiders behof att förskansa
sig och att inom borgen vara försedd
med allt nöd\ändigt, för att kunna
motstå belägringar och anfall.
Nuvarande mangåiden består af 2:ne
grundmurade byggnader, den ena trenne och
den andra tvänne våningar hög. De
omgifvas af vackra parker och en
betydlig trädgård. År 1832 blefvo af
dåvarande egaren, hofmarskalken grefve
G. Hamilton, de under gården liggande
hemmanen enskiftade och å nyo med
mycken kostnad uppbyggda, hvarigenom
egendomen gifver en ganska betydlig
atkastniug.
Godset består af Barsebäck, 4
mantal frälse-säteri, samt har underlydande:
i Barsebäcks socken insocknefrälse 22 1/2
förmedlade mantal, i Hofterups socken
och by utsocknefrälse 4 1/8 mantal, i
Lundåkre by i samma socken säteri
2 3/16 mantal, i Karaby sockerr och
Åhlstorps by 2/3 mantal och en qvarn, samt
i Christianstads län, Norra Åsbo härad
och Färingtofta socken insocknefrälse
1 ’/2 mantal; tillsammans 33 35/48
mantal. — Holländarehusen, belägna vid
Saltsjön, bestå af 28 gatuhus, som bebos
af en mängd personer, hvilka idka fiske
och utgöra årliga dagsverken till
Barsebäcks gård. Härvarande
fornlemningar äro omnämnda ofvanför i socknens
beskrifning.
Bastmora. Skattehemman i Westerås
län, Gamla Norbergs härad och
We-stanfors socken, med hytta, som till
2/3, tillika med en del af gården, lyder
under jernverken i Gunilbo.
Bastnäs-sjön. Liten sjö i
Helsingland, Skogs socken, nära Stråtjera
gästgifvargård, 195 fot öfver hafvet.
Beata-Christina, eller Latorp, ett
alunbruk i Tysslinge socken af Örebro
härad och län, är beläget 1 3/4 mil från
Örebro och 3/8 mil från Garphytte
jernbruk i denna socken. Fordom var vid
Latorp ett silfververk; men det
nedlades år 1640. Den fordna
silfvergrufvan ligger på Hjulåsen, en hög
bergsrygg, som sträcker sig här förbi och
är en gren af stora fjällryggen. Sedan
man kommit upp på höjden, far man
öfver en sjö till grufvan, hvilken har
flera besynnerliga hål och grottor,
hvarom berättas många uppbyggliga sagor.
— Vid Latorps alunverk producerades
1856 inalles 1,700 tunnor af de 6,697,
som utgjorde samtliga alunverkens
produktion för detta år.
Beateberg, ett frälse-säteri och f. d.
jernbruk i Röö socken, Sjuhundra
härad af Stockholms län. Gården
kallades fordom i äldre jordeböcker
Målnekulla, hvilket förändrades 1670 till
Wiraberg, och fick den år 1678 sitt
nuvarande namn efter Beata Oxenstjerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
