- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
147

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beateberg - Beatelund - Beckaskog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med 1 examin. lärare. Ar 1856
besöktes skolan af 26 gossar och 20 flickor;
dessutom undervisades 1 gosse i
allmänt läroverk, 1 gosse och 1 flicka i
enskild läroanstalt samt 9 gossar och
12 flickor hemma; tillsammans 37
gossar och 33 flickor. Således inalles 70
skolbarn. — Beateberg är annex till
Bellefors konsistoriela pastorat i Norra
Wadsbo kontrakt af Skara stift.
Kyrkan, belägen 3 3/4 mil från Mariestad,
är byggd af trä. Rya kapell, som hon
fordom kallades, skall varit bygdt vid
vägen och flyttades sedan till Ryholms
säteri i slutet af 1600-talet. År 1758
flyttades det 1/2 mil längre i öster till
frälsehemmanet Bolet. Benämningen af
kapell bortlades, och kyrkan kallades
Beateberg efter grefvinnan Lagerberg,
född Beata Sparre. Socknen har
tillkommit på det sättet, att, då kyrkan
byggdes, lades till densamma de
närmast deromkring belägna hemmanen,
som förut tillhört Bellefors och
Ekeskog, hvaremot Bellefors fick sin
ersättning af hemman, tillhörande
Hunnekulla eller Tibergs socken. — Den enda
sätesgård här i socknen är Ryholm.
Ännu en kyrka, benämnd Tiberg, har
fordom funnits här, belägen 1/8 mil
från moderkyrkan; men hon blef genom
Kongl, resolution af den 10 Nov. 1757
utdömd och år 1760 raserad.
Kyrkogården finnes ännu.

Beatelund, egentligen Kornas, ett
frälse-säteri uti Ingarö socken och
Wermdö skeppslag af Stockholms län,
har vacker belägenhet på Farstalandet
vid Fisksundet. Före reduktionen
innehades gården dels af riksrådet Claës
Rålamb, dels af Blixencronas arfvingar.
Rålamb gaf gården namn efter sin
andra fru, Beata Soop, och skref sig till
Bro, Beatelund, ra. in.; död 1698.
Hans son, landshöfdingen friherre Bror
Rålamb, ärfde troligen sedan Beatelund,
till hvilket ban skref sig; död 1734.
Derefter innehade riksrådet frih. Olof
Cederström gården och skref sig älven
till den; han afled 1745, och
egendomen har alltsedan tillhört denna slägt.
Den innehafves nu af baron A.
Cederström — Godset bestod 1849 af
Beatelund 2 mantal frälse-säteri, Bruun 3
mant. frälse-säteri ladugård, Bergvik 1
mantal frälse-säteri samt underlydande
3 1/2 mautal och tvänne qvarnar.

Beckaskog. Gods i Skåne,
Christianstads län och Kiaby socken, en mil
från Christianstad, har fordora varit ett
rikt och välbygdt kloster för munkar
af Bernhardiner-Orden, som år 1165
hitflyttades från dåvarande staden Wä
af erkebiskop Andreas den Spetälske,
hvilken år 1223 tog sitt säte på Ifö,
ansenligen utvidgade klostrets område,
gaf munkarne vidsträckta privilegier
och derföre fick ett rum bland
helgonen. Under sina abboter njöt
Becka-skogs kloster ett oafbrutet välstånd ända
till år 1537, då Christian III indrog
det till kronan och följande året
förlänade det åt Gert Ulfstand, sora skulle
erlägga 300 gyllen årligen till
konungen och derjemte försörja munkarne
samt underhålla 4 ryttare. Efter
Ulfstand beboddes godset af en Marsvin
och derefter af först Otto, sedan
Henrik Ramel, sora år 1640 ansenligen
förändrade byggnaderna, så att af det
fordna klostret föga annat återstod än
kyrkan. Vid hvad tid eller på hvad
sätt Beckaskog under frälsenatur
kommit till Ramelska slägten, kan icke
upplysas. Den sista egaren af denna
slägt var Ove Ramel, sora af politiska
skäl blef förlustig alla sina egendomar
i Sverige, hvarefter Beckaskog
reducerades till kronan och år 1680 blef
öfversteboställe vid Södra Skånska
Kavalleri-regimentet. Bland de personer,
hvilka sora indelningshafvare innehaft
godset, märkas kronprins Adolf
Fredrik, 1744 — 1753, hertig Carl 1770 —
1780, fältmarskalken grefve Toll, 1780
—1817, tn. fi. Den sistnämnde har
uträttat mycket för Beckaskogs
förskönande och der anlagt parker och en
trädgård, i hvilken han sjelf planterat
de flesta fruktträden. Han har
derjemte påbyggt byggnaden mellan
slottets bägge torn och gifvit södra tornet
förändrad takresning, dock med
bibehållande af det gamla utseendet. —
Godset är nu anslaget till lön åt
generalbefälhafvaren i Skåne. Flera
konnungar och prinsar hafva vistats der,
och äfven i historien har det erhållit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free