Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergqvara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rikskansleren Erik Sparre 30 strödda
hemman. Sedan Johan Sparre blifvit
halshuggen i Kalmar, satt hans enka,
Margareta Brahe, någon tid i
besittning af Bergqvara; men sedan Erik
Sparre förlorat sitt lif på Linköpings
torg år 1600, indrog konung Carl IX
godset till kronan. Konung Gustaf II
Adolf anslog sedan 1615 till
friherrskap åt riksamiralen Carl Carlsson
Gyllenhjelm Bergqvara-godset, troligen dock
endast Johan Sparres ofvannämnde
arfs-lott. Ar 1635 afstod Gyllenhjelm
friherrskapet till Johan Sparres nu
återkomna enka, Margareta Brahe, som
derå fick stadfästelse 1637, mot
ersättning af Härlunda i Småland eller
Herrelund, som det kallades, sedan det blef
friherrskap. Gyllenhjelm afled 1650, och
riksskattmästareu Seved Bååt fick
friherrskapet Herrelund. Vid arfskiftet
efter Johan Sparres enka, Margareta
Brahe, bestod Bergqvara-godset, som
nu endast var ett herresäte, af 16
hemman och inom rå och rör och
fridsmilen 29 hemman samt 4 utom milen.
Som denna fru dog utan barn 1638,
så tillföll godset riksrådet Lars Sparre,
den halshuggne rikskansleren Erik
Sparres son, och efter hans död 1644
sonen, landshöfdingen i Uppsala län
Svante Sparre, hvilka båda skrefvo sig herre
till Bergqvara. Den sistnämnde erhöll
af d rottning Christina 1649 borg rätt
öfver godset för sig och sina
efterkommande; men denna rätt, upphäfdes åter
1692, Sedan sonen, kammarherren Lars
Sparre, efter faderns död 1652 kommit
i besittniug af godset. Vid kon. Carl
XI:s reduktion blef icke Bergqvara
indraget till kronan, utau det gick i arf
till Lars Sparres enda dotter, Beata
Märta Sparre, som blef gift med
riksrådet Claës Bonde till Säfstaholm,
Bergqvara och Nygård, hvilken 1719 blef
både friherre och grefve. Efter hans
död 1726 blef Bergqvara enkesäte till
1732, då enkan sålde det till
generalmajoren friherre Carl von Otter. Efter
dennes död 1763 blef sonen,
landshöfdingen öfver Halland, frih. Salomon von
Otter, egare af godset. (Han gaf det
gamla slottsbiblioteket till Wexiö
gymnasium.) Genom gifte med hans äldsta
dotter, Katariua Charlotta von Otter,
kom Bergqvara till dåvarande
lagmannen, sedan presidenten i Göta hofrätt,
grefve Arvid Erik Posse, och, då han
1825 afled, till sonen, landshöfdingen
i Christianstads län, grefve Knut Axel
Posse, gift med Johanna Wilhelmina
Hederstjerna, general-löjtnanten Erl.
He-derstjernas dotter.
Det gamla slottet, som ses i Suecia
Antiqua & Hodierna af Dahlberg,
likasom ruinen finnes tecknad i
»Sveriges märkvärdigaste ruiner» af M. G.
Anckarsvärd, låg ett stycke i söder
från den nuvarande mangården, på en
udde i sjön, 1V3 famn från vattnet,
var uppfördt af riksrådet Birger
Birgersson Trolle den Unge i första
hälften af 1400-talet och till större delen
bygdt af otuktade gråstenar. Det
bestod af 6 våningar och 4 torn,
uppförda som skanskorgar i hörnen.
Iium-men hafva varit små och låga. Ännu
1746 voro tak och torn i behåll.
Nedra våningen hade varit hvälfd till
käll-rar och fängelserum. Iugången till
slottet tyckes hafva varit på norra
sidan genom en lös trappa, som kunde
borttagas. I öfrigt har slottet varit
befäst med vallar nch löpgraf, som nu
är igenfallen. Norra och vestra sidorna
af detta hus äro till en del nedfallna.
De högsta qvarstående väggarne utgöra
i höjd 40 alnar, hela husets längd 37
och bredd 25 alnar. Efter en genom
vådeld afbränd mangårdsbvggning af
trä uppfördes 1794 af dåvarande
egaren, grefve Arvid Erik Posse, ett stort
och kostbart karaktershus, 32 famnar
från gamla slottet, bestående af 3
våningar, af hvilka den undra är
grundmurad af gråsten, de öfriga af trä,
reveterade. Utom denna byggning finnas
på gården 2:ne flyglar af trä, äfven
reveterade, samt 2:ne paviljonger. Ett
stort grundruuradt bränneri m. in., med
hvälfd källare, är uppbygdt 1828, men
nedlagdt före år 1 846, och egendomens
godhet ansenligen ökad. Trädgården
är rymlig och smakfullt anlagd med
orangeri. Ett bibliotek af värde har
fordom varit i slottet; men det
bortskänktes till största delen till Wexiö
gymnasii bibliotek af landshöfdingen
friherre von Otter, och det öfriga delades
vid presidenten A. E. Posses död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
