Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tunnland, af hvilka 12,300 äro sjöar
och kärr. Jordytan är i allmänhet
bergaktig; men derimellan förekomma
bördiga dalar, större och mindre sjöar,
vattendrag, kärr och mossar. Radande
jordmånen är lera och sand, ofta mer
och mindre blandad. Inom socknen
finnas många sjöar och strömmar, hvaraf
de större blott nämnas. På norra
gränsen ligger Malungs-sjön, till största
delen inom socknen, hvarifrån ett
vattendrag flyter ned till ett annat, som
kommer från en liten sjö på vestra gränsen,
och fortsättes öster ut genom Ånnsjön
och Gnarps socken, der kalladt
Ann-ån, hvilken förenar sig med Gnarps-än,
som utfaller i hafvet. Ett annat större
vattendrag, Hassela-ån, flyter i sydöstlig
riktning till Elgereds-sjön och går
vidare genom Kyrksjön och Storsjön, den
största sjön på gränsen mot Jättendals
och Harmångers socknar. Flera större
berg finnas inom socknen, och den
bergkrans, som vid sockenkyrkan
omsluter horisonten, har flera höga berg,
ibland hvilka Bolleberget har 940 fots
höjd öfver hafvet och är en
landkänning för sjöfarande. För öfligt stiga
flera berg vida öfver 1,000 fot öfver
hafvet, såsom Bergsjö Elfas 1,410,
Mal-ungsflugg i Medelpads råskillnad 1,300,
Nipen 1,430 fot o. s. v. Skogen inom
socknen är ymnig, och, enligt uppgift,
erhåller allmogen årligen för kol af
Andersforss och Strömbacka bruk 5,000
riksdaler banko. Trävaru-rörelsen har
under de sednare åren äfven varit
ganska vinstgifvande. Näringar äro
åker-och skogsbruk, boskapsskötsel, fiske,
linodling, forsling till bruken m. in.
Socknen innehåller 37 1/2 mantal och
med annexet 45 83/884 oförmedlade
mantal samt hade 1810 1,00 2, 1840 2,428
och 1850 2,967 invånare. Socknen har
både fast och ambulatorisk skola med
1 examinerad och 2 oexaminerade
lärare; i den förra undervisades 1856
33 gossar och 20 flickor, i den sednare
96 gossar och 7 3 flickor; i hemmet
undervisades 31 gossar och 4 5 flickor
och enskildt 2 flickor; sålunda inalles
160 gossar och 140 flickor.
Bergsjö, modersocken, utgör, jemte
Hassela annex, ett konsistorielt
pastorat af 2:dra klassen, tillhörande
Helsinglands Norra kontrakt af Uppsala
stift. Kyrkan, belägen 3 1/4 mil från
Hudiksvall och 28 från Uppsala, är
uppbyggd på en sandås och har ett
fritt och behagligt läge vester om
Kyrksjön; på samma plats, som den nu
befintliga, stod jemväl gamla kyrkan. Hon
var murad af gråsten med tegelhvalf
och synes hafva blifvit utvidgad till
dubbel längd åt vester, på samma gång
det gamla tornet uppfördes. Att detta
skedde år 1481 upplyses af en sedel,
som fanns i det ihäliga klotet på
tornspetsen, när tornets träspira
omkull-störtades af storm år 1654.
Innehållet af detta sällsamma dokument må
anföras såsom prof på presterskapets
smak och skriftställaretalang den tidén:
»Ecce signum cracis sanctæ Domini mei
Jesu Christi, fugite partes adversæ,
vin-cit, vincit leo de tribu Judæ sed in Jesse.
Allelujah, Trinitas, unitas, Pater, filius
et spiritus Sanctus. Jesus hujus operis
— — — et principium et finis vita,
lux, veritas, Jesus Nazarenus, Rex
Ju-deorum. Caput vincit, Christus regnat,
Christus imperat in nomine patris, pater
est pax; in nomine filii filius est vita, in
nomine spiritus sancti, spiritus est
re-qvies. Ista scripta fuere in
consumma-tione hujus turris per me Petrum
Johannis de Rogstada, Presbyterum Bergsjö
et Gnarp An. Domini MCDLXXXI in
vigilia assumtionis beatæ virginis. —
Sedan den nya träresningen ofvanpå
tornet åter uedstörtat för storm 1714,
uppbyggdes år 1729 ett fastare torn i
samma stil som det å Hudiksvalls
kyrka. Ar 1733 utvidgades kyrkan
ytterligare åt östra sidan till en längd
af 63 alnar. Då denna kyrka blef
otillräcklig för församlingens ökade
folkmängd, företogs år 1793 hennes
ombyggnad , som fulländades 1796, hvarvid
dock gamla tornet bibehölls; men den
vådeld, som den 17 April 1842 under
stark storm utbröt i den nära intill
belägna kyrkbyn, lade i aska icke
allenast 5 bondgårdar i nämnda by samt
prestgården, utan jemväl kyrkan, af
hvilken sednare likväl de fasta
gråstens-murarne blefvo bibehållna. Lyckligtvis
var dock kyrkan nyligen
brandförsäkrad, så att omkring 10,000 rdr bko i
brandskade-ersättning erhöllos. Året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
