Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biby - Bie - Bielkesta - Billeberga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Godset består af 5 mant. frälse-säteri, med
tegelbruk och kalkugn, och Hvarsta 2
mantal frälse-säteri samt underlydande
5 5/8 mantal, Lekare qvarn af 2 par
stenar och såg samt 4 3/4 mänt. i
Husby och 5 i Öja.
Bie. Två mantal skatte med qvarn
i Nyköpings län, Oppunda härad och
Floda socken, är deladt under
Eriksberg och Gimmersta. Här befinnes en
kallvattenkur-anstalt, under de sednare
åren kallad Augustenbad och försedd med
allt, som vid sådana kuranstalter
erfordras. Bie eller Augustenbad ligger 5 3/4
mil s. v. från Thorshälla och 4 mil fr.
Kungsör.
Bielkesta, ett frälse-säteri i Giresta
socken och Lagunda härad af Uppsala
län, har vacker belägenhet vid
Låstaviken af Mälaren, omkring 2 mil från
Uppsala. Bielkesta har sedan långliga
tider tillbaka varit herresäte; men
egarne äro icke kända förr än i slutet af
1 500-talet, då riksrådet friherre Claës
Nilsson Bjelke egde gården. Det är
dock troligt, att hans förfäder innehaft
densamma. Nyssnämnde Claës Bjelke
var gift ined Elsa Bjelke, dotter af
riksrådet Johan Bjelke och Margareta
Posse. Det är mer än troligt, att hon
medfört egendomen i sitt gifte, ty
man-ren har aldrig skrifvit sig till
Biekesta, men väl till en annan mindre
egendom i trakten. Elsas fader är redan
nämnd; hans fader var riksrådet Axel
Bjelke, död 1547, dennes fader
riksrådet Erik Bjelke, som lefde år 1500,
och lians fader riksrådet Thure Bjelke,
kallad Bondeslagtare, som skref sig till
Kråkerum och dog 1488. Det är
sannolikt, att dessa son efter fader egt
Bielkesta. Claës Bjelke innehade
egendomen till sin död 1623, då den
ärfdes af hans och hans husfius, Elsa
Bjelkes, dotter, Catharina Bjelke, som
egde godset till sin död 1695,
hvarefter det kom till presidenten grefve
Carl Eriksson Gyllenstjerna, som
innehade det till sin död 1723, då det
bibehölls af hans enka, Anna Maria Soop,
som afled 1735 och lemnade
egendomen till sin dotter i första giftet,
Eleonora Margareta Wachtmeister, efter
hvars död 1748 hennes son,
öfverhofjägmästaren grefve Carl Beiuhold von
Fersen, hade godset till 1750, då han
sålde det till biskopen Olof Kjörning.
Efter dennes frånfälle 1778 kom
gården till hans son,
expeditions-sekreteraren von Kjörning, som behöll den till
siu död 1832, då den i arf tillföll en
hans aflägsna slägting, enkan Ingrid
Märtha Grafström i Norrland. Hon
bortskänkte gården 1833 till sina barn,
hvilka samma år försålde den till
andre landtmätaren Stagnell, från hvilken
egendomen år 1849 köptes för 50,000
rdr bko af häradshöfdingen Carl von
Heyne, som nu innehar den.
Egendomen består af Bielkesta 1
mantal frälse-säteri, jemte underlydande
6 1/2 mantal frälse. Grefvinnan
Catharina Bjelke tros hafva uppbyggt
mangården, hvilken hon flyttat till dess
nuvarande vackra läge vid sjöstranden. —
Några runstenar, grifthögar eller andra
minnesmärken från äldre tider finnas
icke på gårdens egor. — Från
expeditions-sekreteraren Kjörnings tid
berättas följande anekdot. Presten i Giresta
fick ej börja gudstjensten, förrän
exp.-sekreter. kommit till kyrkan; men en
gång fick församlingen till prest en
bondeson från socknen, hvilken den
myndiga egendomsherren trodde sig
hafva på sina fem fingrar. Men vid
sin ankomst till kyrkan, lät presten
klockaren börja; när Kjörning hörde
detta, svor han på att afsätta presten
för embetsfel; men detta blef icke af.
En annan anekdot berättas om honom
sålunda. En dag kom en stackars
torpare till Kjöriiing med en ödmjuk
anhållan att få göra små körningar.
»Tack, som tillbjuder, men sådana gör
jag sjelf!» — svarade Kjörning.
Billeberga, en socken i Malmöhus
län och lvönnebergs härad, 1 1/4 mil
öster från Landskrona, har en areal af
3,957 tunnland, hvaraf 4 äro sjöar och
kärr. Socknen består af 17 7/8 mantal,
alla försedda med god åker och äng;
rådande jordmånen är styf lera.
Billeberga hade 1805 650, 1840 1,100 och
1856 1,250 invånare. Socknen har fast
folkskola med 2 examinerade lärare;
skolan besöktes 1 856 af 110 gossar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
